Mångfald eller “mångfald”

Mångfald har blivit ett skällsord, men egentligen betyder ordet inte ”araber och afrikaner”.

KRÖNIKA. Riktig mångfald är faktiskt något jag saknar. Jag har alltid rest mycket, jag har bott i tre länder förutom Sverige tillräckligt länge för att att ha lokalt personnummer och någon form av uppehållstillstånd. Jag var givetvis svensk hela tiden, ingen blir något annat än vad man alltid varit för att man förflyttas över en landsgräns.

Men åter till mångfalden. När jag gjorde mina första resor hade man olika valutor, olika mat, olika kläder och olika människor. I dag har vi några få monstervalutor, samma snabbmatskedjor, samma multinationella klädmärken och samma araber och afrikaner överallt. Vad är det för j-a mångfald?

Ordet mångfald betyder alltså i praktiken kulturell utarmning. Ju öppnare gränser desto mindre mångfald.

Över huvud taget ogillar jag alla dessa eufemismer vi matas med. Ta ordet utmaning: ”Integrationen är en utmaning.” Nej. För att det ska vara en utmaning måste det finnas en fördel, du måste kunna vinna något. Med integration kan du bara förlora olika mycket. Det finns ingen fördel med gigantisk invandring från tredje världen. Integrationen är ett problem, inte en utmaning.

Det finns ingen fördel med gigantisk invandring från tredje världen. Integrationen är ett problem, inte en utmaning.

Vi måste ta tillbaka orden, och det första steget är att göra narr av missbruket av dem. Varje gång en politiker pratar om mångfald, om de nya utmaningarna eller något annat dumt ska de bli utskrattade. Varje gång företagets PK-fjant drar sina pekoral ska det bli fnitter och åtlöje. Man ska känna sig dum om man följer det officiella narrativet.

Ingen tycker om att känna sig dum och det är vårt vapen.

Är det då inte fult att göra narr av folk? Kanske, men det har aldrig stört våra politiska motståndare. Vi har helt enkelt inte råd med lyxen att ha en annan moral än dem som står emot oss. Dessutom har vi roligt på kuppen, vänstern och etablissemanget bjuder trots allt på ganska många öppna mål.

Mångfald eller enfald har vi fått höra till leda, när det i själva verket är att gilla ”mångfald” som är ett tecken på enfald.

–  – –

SVAR PÅ TAL. En del tycker att jag var hård i förförra veckans krönika när jag skrev att man är ett hjon om man gick över till SD först efter att partiet kom in i riksdagen. Nu ska det givetvis inte övertolkas, det är självklart bättre att ha gått över 2014 än att man fortsatte rösta på sjuklövern. Det är så klart bättre att hoppa på tåget sent än att bli kvar på perrongen. Men det fina är ju att det finns en chans att hoppa på nästa tåg i tid och rösta på AFS i höst. Ska vi vända utvecklingen för Sverige får vi inte så många fler chanser, vi måste ta de vi får.

{"cart_token":"","hash":"","cart_data":""}