Är DNA-baserat medborgarskap framtiden?

Kan det vara så att Israel de facto är ett föredöme för oss på många sätt – oavsett vad vi tycker om staten i detaljfrågor. Kan vi lära något av israelerna, frågar sig Tidningen Svegots krönikör i dag.

Vi ser ofta Mellanöstern som ett stort problemområde och inget annat än en källa till ständiga flyktingströmmar som vi förväntas försörja med mat och husrum. Men mitt i denna oroshärd finns en liten stat som på många sätt borde fylla oss med hopp.

En etnostat ungefär i Sveriges storlek, med murar, med raslagar och en obändig lojalitet till folket denna stat representerar. Allt detta utan ett höjt ögonbryn från våra medier. Det finns saker som är problematiska med sagda stat men det är inte det vi borde fokusera på utan vad vi kan lära. Vi ska lära från alla som lyckas med något.

Staten är givetvis Israel och judendom är inte bara en religion. ”Jude är den som är född av en judisk mor”, du kan alltså lika lite bli jude som du kan bli svensk. Något jag självklart inte har några problem med.

Dock har ”israelerna varit naiva” och tillåtit invandrare att själva definiera sin judiskhet vilket i sin tur har lett till att man idag tror att det bor ca 400 000 ryskspråkiga i Israel som faktiskt inte är judar.

Jag har personliga erfarenheter här, en av mina israeliska vänner, Vladimir, berättade över en måltid vi delade, som bestod av fläsk och löksås med potatis, om sin flytt till Israel. Han sa inte rakt ut att han inte var jude men den goda aptiten och det stora leendet sa allt jag behövde veta.

Vladimir är en rejäl och arbetsam person och i sig inte ett problem för någon stat. Men en utblandad befolkning är det. Inte bara för en etnostat utan för varje stat. Alla länder har fötts ur något, en identitet som gjort att de en gång gick ihop och bildade sitt land. Sin nation som deras barn sedan fötts ur.

I just Israel DNA-testar man idag människor inför äktenskap. Judar får inte gifta sig med ickejudar och idag är det ju ganska lätt att se vad människor är och vad de inte är efter en enkel topsning. 

Borde vi göra det samma? Efter att i några årtionden öst ut medborgarskap till höger och vänster har vi inte lyxen av 400 000 arabiskspråkiga ickesvenskar i landet, de är långt fler. Många av dem jobbar för att skaffa sig och sina egna politisk makt. Inget konstigt i det, det märkliga är att vi gör det möjligt för dem. Det måste vi sluta med.

Det finns genetiska markörer som är gemensamma för alla människor från vår del av världen. Det finns andra markörer som du faktiskt inte kan ha som nordbo. En DNA-matris som talar om ifall du är möjlig svensk eller inte borde vara en barnlek för en genetiker att ta fram. Att passera ett DNA-test borde vara ett helt rimlig krav för medborgarskap och i nästa steg för att företräda svenska folket i exempelvis riksdagen.

Självklart kan man bo i Sverige även om man inte är svensk. Det är inget konstigt med det. Men man kanske inte ska kunna rösta, företräda och ha vissa jobb om man faktiskt inte är svensk? Rättsutövning är exempel på en profession som jag anser borde vara exklusiv för svenskar, i Sverige.

Det politiska landskapet förändras över hela världen. Vi gläds åt nya och bättre ledare i många länder och vi jobbar själva hårt på att uppmärksamma olika problem och lösningar, på att medvetandegöra fenomen som kulturmarxism och liknande. Vi ser sällan Israel som en källa till inspiration men vi kanske borde göra det?

Exempelvis stiftade man en ny lag förra året som anger att bara judar har självbestämmande i Israel. Egentligen säger det engelska uttrycket ”self determination” mer än självbestämmande, det handlar om att kunna definiera sig själva men ”självdefinierande” finns inte i ordlistan ännu. (Språkrådet, lyssnar ni?)

Även vi svenskar måste ta oss rätten att definiera oss själva som folk och ta makten över vårt eget öde. Ingen annan kommer att föra vår talan om vi inte tar oss rätten att göra det.

Många har en väldigt svartvit bild av Israel. Vissa dyrkar dem, andra kan bara se bosättningarna, bombningarna av Gaza och hur deras agerande leder till de migrantströmmar som vi sedan tvingas ta hand om. Lyft istället blicken lite. Varför välja sida i en konflikt som inte rör oss? Betrakta och lär men ta ett steg tillbaka. 

En etnostat med raslagar, manuset finns alltså och om de kan så varför inte vi?

{"cart_token":"","hash":"","cart_data":""}