GUL REVOLT. Här om dagen skrev jag om protesterna i Frankrike och kände mig ganska säker på att regimen Macron inte hade för avsikt att backa från de kommande höjningarna på bränslepriset. Jag skrev:
“Därför är president Macron säker på sin tron och därför kan protesterna komma ”hit men inte längre”. Jag är övertygad om att Emmanuel Macron skulle kunna införa undantagstillstånd och mobilisera armén (alternativt be om handfast hjälp från EU) utan att omvärlden skulle reagera annat än positivt. Macron står ju upp för ”rätt” saker: internationalism och ekotyranni. Han har carte blanche när det kommer till att slå ner protesterna, skulle de bli för stora och svåra.
“Så långt kommer det dock inte att gå. De kommer att sakta minska i styrka och ”ledarna” för dem (man hade en omröstning på sociala medier och fick fram några talespersoner) kommer skenbart få tillträde till maktens korridorer så att majoriteten av ”västarna” känner att deras röst blir hörd.”
Klokt nog lade jag till att jag kunde ha fel. Kanske hade jag det – det är min förhoppning.
Vad kan ha hänt som får presidenten att backa? Något måste det vara eftersom jag fortfarande är övertygad om att han skulle kunna sätta ännu hårdare mot hårt utan att omvärlden skulle reagera. Inte är det att hans stöd har fallit till 23 procent, vilket motsvarar François Hollandes rekordlåga siffror 2013. Inte heller är det av omtanke för alla som drabbats av våldet.
Det jag tror fick Macron att ändra sig var de bilder som kablades ut på sociala medier där såväl poliser, brandsoldater och ambulanspersonal gav sitt stöd till de Gula västarna. Det enda som kan få en regim att riskera den maktförlust det innebär att vika sig för protester är att deras “egna” vänder sig emot dem. Att vinna polisens sympati är A och O för alla folkliga uppror, helst också militärens.
Troligt är att Emmanuel Macron fått information om att missnöjet bland blåljuspersonal har nått kritiska nivåer. Kanske har till och med militären gjort klart för honom att de inte kommer vända sig mot sin egna befolkning om en sådan order skulle komma. För bara någon dag sedan sa presidenten att han var beredd att införa undantagstillstånd och att han inte skulle backa undan. Och nu ska han göra helt om?
Om Macron backar så visar han att den typ av protester som Frankrike drabbats av faktiskt är en väg framåt. Det är ett högt spel utifrån etablissemangets perspektiv eftersom det kan ge folk idéer man inte vill att de ska ha. Den vita medelklassen kan tänka både en och två gånger till framöver, när situationen fortsätter att förvärras för dem (det kommer den göra och det är lika säkert som att solen går upp i morgon).
Jag brukar ofta säga att jag vill ha fel i mina förutsägelser. När jag har rätt är det oftast dåligt för oss. Jag hoppas verkligen att jag hade fel här om dagen. Oavsett hur mycket Emmanuel Macron ger efter för de Gula västarna så har han förlorat i samma stund som han gör det. Nu återstår det bara att vänta på upplösningen.
