SPORT. Först tog de bort cigarettreklamen från Formel 1-bilarna. Men jag protesterade inte för jag var ingen rökare. Sedan tog de bort grid girls …

Utan att travestera Niemöllers (i dag äckligt uttjatade) dikt för mycket så undrar jag, som tämligen spontan konsument av motorsport kan väl tilläggas, varför Formel 1 vill tvätta bort allt vad rock’n’roll heter från sin sport? Räcker det inte med att förarna i dag, jämfört med för några decennier sedan, är vältränade svärmorsdrömmar i stället för adrenalinknarkande, långhåriga playboys? Måste nu brudarna, en del av F1-cirkusen sedan 1950-talet, också plockas bort från sporten?

Nej. Jag är inte helt allvarlig i mina frågeställningar. Men som övertygad antifeminist är det svårt att låta frågan om grid girls ligga.

Detta eftersom argumenten emot deras närvaro är att det skulle handla om utnyttjande av kvinnor. Så kallad “sexism”. Att det är “nuvarande år”. Eller som Sean Bratches, marknadschef för Formel 1, uttryckte det när han meddelade att grid girls nu skulle vara ett minne blott.

– Det överensstämmer inte med våra värderingar…

Men visst, hade damerna bara stått där som fån med supertajta kläder och plutat med läpparna mot kameran så kanske, kanske jag hade köpt i alla fall en bråkdel av det argumentet.

Men grid girls är inte bara att titta på. De fyller en funktion (sluta tänka vad ni tänker, snuskhumrar) när de håller skyltar med namn och startposition eller skuggar förarna med parasoll före start när solen gassar. Och vad vore en prisceremoni utan snygga tjejer?

Okej, okej. Jag inser hur det där låter. Och visst, deras primära syfte är att vara reklampelare då de ofta bär kläder med till exempel en huvudsponsors logga. Och på grund av att de ser bra ut så filmas de gärna för TV-sändningarna. Men utnyttjade? Knappast.

För den brittiska tidningen The Sun uttalade sig i februari flera kvinnor om hur mycket de uppskattat sitt arbete som grid girls.

Rebecca Cooper, tidigare grid girl, frågade sig varför kvinnor som säger sig kämpa för kvinnors rättigheter ska säga åt andra kvinnor att sluta med något som de uppskattar och som de känner stärker dem?

För att feministerna ska slippa bry sig om något viktigt, är mitt svar. De enorma problem för kvinnor som massinvandringen till Europa för med sig till exempel. Så länge man kan gorma om något, i ett större sammanhang helt harmlöst, som lättklädda tjejer på racingbanan så är man nöjd.

“Det överensstämmer inte med våra värderingar…” sa ju F1s marknadschef som sagt om grid girls. Vilka värderingar då? De som racingtopparna uppvisat i praktiken tidigare? Inte minst Max Mosleys (må hans far vila i frid) ökända sexskandal från 2008 talar för en sunkig kvinnosyn inom ledarskiktet. Eller? Jag tror inte för en sekund att de som sitter i toppen av racingvärlden tio år senare lever efter moderna feministiska principer.

Men medan topparna leker PK så har flera förare uttryckt besvikelse över beslutet att ta bort grid girls från tävlingar. Nico Hülkenberg som kör för Renault ska ha sagt att “det vore synd att ta bort ögongodiset från starten”.

Lewis Hamilton (som har en svart far vilket köper honom viss “tolerans för intolerans” i medierna), en av de mest framgångsrika förarna i modern Formel 1-historia, uttryckte sig kort och koncist i en kommentar på Instagram när han fick höra att såväl Monaco som Ryssland, vid sina respektive Grand Prix-trävlingar, skulle tillåta grid girls trots dekretet om att låta traditionen dö.

“Thank you Jesus”, skrev han.

Jag ställer mig frågande till om Jesus Kristus genom ett gudomligt ingripande såg till att tävlingsansvariga i Monaco och Ryssland fick en uppenbarelse om att tillåta grid girls.

Men jag gillar hans ärlighet.

Något som saknas både hos pamparna som floskel-fjäskar för feministerna och hos de hycklande feministerna som håller käften om sådant som Rotherham-skandalen, men kallar kvinnor som frivilligt utför ett jobb för “utnyttjade”.

Det är knappast grid girls som är det största hotet mot kvinnliga friheter i dag. Så kom igen nu feminister, gå och gör något viktigt i stället för att förstöra ännu något klassiskt.