Principen om frihet i coronapandemins tid

I tisdags lättades restriktionerna både i Spanien, Italien och Österrike. Det handlar om att så kallade icke samhällsbärande yrkesgrupper får återvända till sina arbeten och att fler butiker får hålla öppet.

I Spanien tar man det säkra före det osäkra och myndigheterna delar ut andningsskydd i kollektivtrafiken; tio miljoner stycken hade man laddat upp med och det var nog en klok åtgärd. Allt fler studier visar att andningsskydd hjälper till att dämpa smittspridningen, vilket asiaterna känt till länge. Spanjorerna ska också desinficera föremål som glasögon och mobiler med mera.

Italien tillåter nu bokhandlar, bibliotek och barnklädesaffärer  att hålla öppet igen och i en av de hårdast drabbade regionerna, Veneto, tilltåts till och med utomhusmarknader. Österrike tillåter mindre butiker att hålla öppet som vanligt och från första maj kommer köpcentrum, frisörer och större butiker också att öppnas upp.

Länder släpper däremot inte på sina utropade nationella nödlägen, vilka kommer fortgå och karantänen ska fortfarande upprätthållas.

Håller andan och tummarna

Ingen vet hur det kommer gå när man nu börjar öppna upp igen. Viruset har inte försvunnit, vilket WHO påpekat och risken finns att utbrottet får ny fart igen. Om så sker måste myndigheterna agera snabbt med såväl smittspårning som karantän av stadsdelar, städer eller byar.

Något alternativ till att öppna upp finns inte. De nedstängda ländernas ekonomier klarar inte av det under någon längre tid och till sist måste allt återgå till något som liknar ett normaltillstånd. Liknar skriver jag eftersom det finns ett “nytt” normalt efter corona. Vår värld kan delas upp i ett före och ett efter. En del, men inte mycket, kommer att vara sig likt, även om det kan komma ta många år innan vi ser effekterna slå igenom brett.

För att förstå hur stora och långsamma rörelser det handlar om kan vi konstatera att den brinnande frågan om vilka länder som använde rätt strategi under krisen inte kommer gå att konstatera förrän om flera år. Tyvärr kommer de flesta då ha slutat bry sig och deras egen uppfattning kommer vara sanningen för dem. Den verkliga sanningen kommer då vara högst akademisk.