Partiledarnas tal till nationen – Annie Lööf

VAL2018. Om Jonas Sjöstedt är passivt aggressiv och satt nästan blickstilla under sitt tal i går, så är Annie Lööf hans raka motsats. Hon är som en öppen bok, som ett troskyldigt barn som lägger huvudet på sned och viftar med händerna när hon berättar för alla barnen att integration är hur lätt som helst. För till lilla Maramö i Gnosjötrakten kom det minsann bosniska flyktingar när hon började skolan runt 1990. Och det gick hur bra som helst, får vi veta. Annie Lööf minns sin lyckliga barndom och ler sig igenom alltsammans:

– Jag hittade vänner i Nicola, Tina och Arlinda! I början talade vi inte samma språk, men trots det lärde vi oss matte och svenska tillsammans! Gjorde utflykter i skogen och spelade fotboll! Ibland lekte vi hemma hos varandra!

Plötsligt rynkar Annie pannan och blir allvarlig:

– Mina nya kompisars mammor och pappor och deras landsmän kunde inte heller svenska så bra och med sig i bagaget hade de minnen som spökade, precis som många som kommer till Sverige i dag. Det brutala kriget, de etniska rensningarna, våldtäktslägren där kvinnor, de yngsta bara tolv år gamla, gång på gång utsattes för sexuella övergrepp. Även om jag var väldigt ung var det lätt att förstå att många mådde väldigt dåligt – men kommunen, företagen, föreningslivet bestämde sig för att göra allt de kunde för att nyanlända skulle komma in i samhället!