I våra dagar leker barnen påskkärringar, vi målar ägg, några går i kyrkan. Men vad gjorde våra svenska förfäder i bondesamhället under påskveckan? Vad är Dymmelonsdagen för en dag, varför smiskade man varandra med påskris, varför var ägg så viktiga och vad i all sin dar gjorde häxorna på Blåkulla egentligen? Jalle Horn bjuder på en vandring bland gamla goa svenska bönder.
Vill du ha På gamla och nya stigar i mobilen?
Du kan antingen prenumerera via vårt RSS-flöde, eller använda någon av följande tjänster:
Apple Podcasts
Spotify
Google Podcasts
Overcast
Castro
Pocket Casts
PodcastAddict
Gillar du Radio Svegots arbete? Vi får inga offentliga stöd och har inga stora annonsörer i ryggen. Vårt arbete görs möjlighet tack vare stödprenumeranter och gåvor. Om du tecknar en stödprenumeration slipper du se den här texten i framtiden, och får dessutom tillgång till alla våra program i efterhand och utan reklam.
Mycket givande avsnitt. En liten kommentar:
Fornengelska Eostre och fornhögtyska Ostara kommer båda från ett urgermanskt *Austrǭ. På fornnordiska skulle detta blivit Austra, och på modern svenska Östra. Namnet betyder just ”den östra”. Det kommer naturligtvis av att solen stiger i öst, och hon är gryningens gudinna (med motsvarigheter i Aurora, Eos och Ushas, som Du nämner).
Intressant nog finns hennes namn dock inte i några nordgermanska källor. Däremot finns en annan gudinna, Fröa (= Freja). Hennes namn betyder ”fru” eller ”dam”, och är således en titel. Hennes tvillingbror heter Frö ”herr, herre”, men till skillnad från Fröa känner vi till hans ursprungliga namn; han kallas i vissa källor för Yngve-Frö (”Herr Yngve”). Här blir då frågan vad Fröa ursprungligen kan ha hetat, och då blir kopplingen mellan påskhäxor och Fröa som Du tar upp högintressant; det finns en stark sannolikhet att Fröa och Östra egentligen bara är olika namn för samma gudinna.