Svenskens heder och ära?

Yukio Mishima skar ur sina inälvor för att dö en ärofylld död. Det är kanske lite att ta i även om man känner någon slags djup respekt för det. Att en sådan sak som ära, något så icke-konkret och helt skapat av människans moral och känsla för ära och heder, kan få en person att frivilligt dö på ett ytterst plågsamt sätt säger en hel del om det mänskliga sinnet. Jag och Ludvig började fundera på om det finns något som ens kan likna detta hedertänkande i den moderna svensken. Vi kom på litegrann. Att vara hedersam och arbetssam, att inte lata sig eller ljuga. Att göra rätt för sig.

Men även detta börjar tyvärr sakta eroderas ur oss. Varför vara hederlig och arbetsam när en så stor del av den skatt som stjäls från dig går till att försämra framtiden för dig och dina barn? Varför inte fuska och ljuga när politikerna gör det? Varför inte bara bete sig så slaskigt, lat och falskt som det verkar som att alla andra gör?

Jag har som tur är svaret åt dig min vän. Det handlar om din självbild. Det handlar om att kunna lägga sig på natten med gott samvete. Det handlar om att sväva över fördärvet som en örn, och veta att man inte är en del av det. Tro mig – jag har varit lockad (och även fallit ned i det ibland), men känslan av att stå över det är värd betydligt mycket mer än det kostar.