När Klaus missionerade i England

Tänk att som 19 år gammal åka till ett främmande land för att berätta för främlingar att mormonism är värsta bra grejen. Det gjorde Klaus, och det är något jag känt till länge men det har inte blivit tillfälle att prata om det förrän idag. Och vilken grej! Tycka vad man vill om de som försöker sprida sin religion, jag är övertygad om att de i så gott som alla fall handlar om att sprida något man tycker är bra. En väg till lycka. Och även om man inte håller med om detta så förstår jag inte riktigt var all avsky kommer ifrån.

Idag var en sådan där morgon där allt verkade strula och när jag med andan i halsen fick på studiodatorn allt för sent så var det (som vanligt) dags för windows att uppdatera sig. Kaffet var inte på. Klockan gick. Jag yrade runt här i svenskarnas hus som en mer eller mindre yr höna och lyckades till slut komma igång bara en minut försenad. Det får ändå anses vara godkänt.

På måndag sker eventuellt några mindre förändringar i upplägget av Sverige vaknar, men oroa er inte. Ni kommer känna igen er. Det blir musik och det blir prat precis som vanligt. Och börja fila på era motiveringar redan nu för på måndag kommer det uppskattade konceptet “dedikerade låtar” tillbaka.