Att kontrollera sina känslor…

Ärligt talat. Ärligt talat så får även jag, som så ofta säger att själva grunden i manlighet är att kunna kontrollera sina känslor, oerhört svårt ibland. Idiotiskt nog spenderade jag gårdagskvällen och morgonen med att titta och läsa om upploppen som skedde igår i Göteborg när den påstått antirasistiska Black lives matter-mobben drog fram genom gatorna och slog sönder allt de kom åt. Det fyller mig med avsky, givetvis. Och ilska. Och sorg. Men även något annat. För det är inte själva förstörelsen som är värst. Den förvånar inte. Det är inte heller polisens slapphet. Den förvånar inte. Men vad som faktiskt förvånar även mig är de vita människornas stöd och undergivenhet till BLM. Idiotiska vita brudar som säger att det inte gör något om vita dör. Soja-“man” som vågar hävda att han talar för hela svenska folket när han ber om ursäkt för att vi inte tagit tillräckligt väl hand om de svarta. Äckel. Avsmak. Ilska. En oerhört stark impuls att göra något väldigt handgripligt. Men som tur är lika stark impuls att inte alls göra det. Att inte springa iväg med känslorna. Att vara kall och beräknande och intelligent.

Och, istället för att åka till Göteborg och göra motstånd mot galenskaperna – vilket inte hade slutat väl – hålla mig i min kära studio och umgås med er lyssnare. Tyvärr blev det kanske lite väl dyster stämning i början i dagens program men jag vill å andra sidan inte sitta och vara oärlig mot er. Att spela glad när jag inte är det. Det är inte min stil. Jag vill, så gott det är möjligt, vara helt ren och äkta. När jag har en dyster dag får ni dyster radio helt enkelt.

Tur att Jalle var med och kunde lyfta mig ur geggamojan och istället läsa dikter för oss.