Sodom, gomorra, stoicism och epikurism

Jag älskar verkligen samtalet. Jag fungerar bäst i det. Jag tänker bäst i det. Jag lever upp i det och blir den bästa versionen av mig själv i det. Tur det med tanke på att jag sitter och samtalar runt 3 timmar varje dag.

Samtalet med Klaus idag är bra exempel. Ja, det med Calle oxå givetvis. För i samtalet kommer man på nya saker, eller sådant man redan tänkt som man vill ta upp. Så när jag och Klaus pratade om Sodom och Gomorra och gled in på stoicism och jag plötsligt finner mig berätta om att jag sällan undviker saker som är jobbiga, så slår det mig att det blivit ett tema i mitt liv. Ett bra tema som jag gärna vill att andra ska följa, för att de ska må så bra som möjligt. Det bör verkligen vara en röd tråd genom hela livet. Man ska inte undvika att diska bara för att det är tråkigt. (Där har jag långt kvar.) Man undviker inte att att ta det där vinterbadet bara för att det regnar slask. Man går till gymmet även om man är trött. Man ringer den där personen och tar den där konflikten.

Och så vidare, och så vidare. Då blir man en bättre människa. Man lever ett bättre liv. Man blir lyckligare och starkare. Motsatsen är faktiskt vansinnig. Att hela tiden ducka och ljuga. Allt för att leva så “bekvämt” som möjligt. Men det blir faktiskt väldigt obekvämt till slut.

Hur som helst så var Calle med idag och eftersom han kommer från sportbollspodden Passningen (som jag verkligen hoppas ni lyssnar på) blev det en del sportprat. Men jag tänker att vi ska prata om annat i framtiden. Vad det blir vet jag inte. Men jag vet att vi hade country-tema idag. Tack vare Ewelina som påminde mig. Jag vet oxå att det blir “hits”-tema imorgon. Och att Patrik kommer vara med. Och Jarl. Mer än så vet jag inte.

Men det är okej.