Polisen i Norrland ska utreda bidragsfusk. Frågan är om de vet vad det är egentligen? För att en svensk idag snuvar staten på lite kosing är inte det Ludvig Delin anser vara fusk i alla fall.
“Det finns personer som utnyttjar det skyddssystem som Sverige har genom att lämna oriktiga uppgifter och tillgagna sig ekonomiska fördelar. Polisen i region Nord har därför beslutat att genomföra en insats mot detta”. Detta kan man läsa på Polisens hemsida.
– Det välfärdssystem som vi har i Sverige går ut på att de som verkligen behöver bidrag också ska få det, inte dem som lurar sig till det, säger Mikael Ahrtzing, utredare på bedrägericentrum för polisregion Nord.
Jag skulle hävda att majoriteten av svenskarna är välinformerade om att det finns grupper i det svenska samhället som utnyttjar välfärden. Människor ljuger om att sitta i rullstol, ljuger om allt möjligt, för att få del av den svenska skattkistan. Nog för att fusk, bluff och båg troligtvis alltid har förekommit i viss mån, men stölderna från svenskarnas kollektiva skattkista har ökat successivt under åren. Antagligen i samma takt som staten blivit större och byråkratin snårigare. För att inte tala om mångkulturens och massinvandringens påverkan så klart.
Mikael Ahrtzing har egentligen inte fel när han säger att bidragspolitiken går ut på att ge till de behövande. Problematiken ligger i att verkligheten inte ser ut på det sättet. Bidrag betalas ut av en massa underliga anledningar och många borde i ärlighetens namn aldrig betalas ut. Att bidrag frikostigt ges till människor som knappast behöver ekonomiskt stöd borde inte vara någon nyhet. Inte ens för den norrländska polisen.
Nu har 338 anmälningar angående bidragsfusk landat på norrlandspolisens bord. Detta har tvingat Mikael Ahrtzing att rida spärr mot fuskandet. 338 anmälningar innebär sannolikt stora summor som förskingrats från statens skattkista. Självklart måste knektarna utreda det misstänkta fusket.
I ett samhälle där befolkningen har samlat delar av sina gemensamma tillgångar för att skapa en buffert av solidaritet, är det självklart fel och skamligt med ekonomiskt fusk. Men när staten först stjäl svenskarnas pengar för att finansiera andra folk är det knappast konstigt att svenskar väljer att fuska med bidrag eller skatt. Att personer med icke-svensk bakgrund fuskar i ett system som inte är deras från första början, kan knappast anses konstigt. Visserligen fel, men inte konstigt.
Jag vågar mig nog ta ut svängarna en del. Problemet i välfärdsstaten är många, men svenskarnas fuskande är inte ett stort problem. De felaktiga utbetalningarna är visserligen kostsamma och moraliskt tvivelaktiga. Men knappast det stora problemet. Problemet är ju de “korrekta” utbetalningarna som staten frikostigt gör till andra folk än svenskarna.
Diskussion om den här artikeln