Har Anders Tegnell bara otur?

Detta är ett inlägg som ursprungligen publicerades på Facebook av ST-läkaren Benjamin Kalischer Wellander. Vi återpublicerar det här då vi menar att det är av stort allmänintresse.

2009 är Anders Tegnell avdelningschef på Socialstyrelsen och fattar beslut om massvaccinering med det ofullständigt testade Pandemrix. Detta trots att tillgänglig data inte tyder på högre dödlighet än vanlig säsongsinfluensa, att vaccinet var ofullständigt testat och att det tidigt fanns varningstecken om att den väl tilltagna dosen adjuvans var problematisk.

Dagens Medicin:

”Men influensavaccin med AS03 hade före godkännandet bara givits till strax under 100 spanska barn, och hos många av dessa barn noterades feber som biverkan. Detta kan man i backspegeln tolka som att detta vaccin nog stimulerade cytokinfrisättning lite väl bra, ett tecken på att mängden adjuvans var större än den behövde vara.”

Sverige var unikt i sitt beslut om massvaccination. Pandemin av svininfluensa visade sig vara särdeles mild. Konsekvensen av massvaccineringen blev dock att hundratals barn och ungdomar drabbades av de livslånga, och mycket handikappande, sjukdomen narkolepsi. Skandalen kring detta har förmodligen lett till en för Sverige unik förekomst av vaccinationsskepsis.

Likväl, det var vid det givna läget svårt att uppskatta vad som låg i vågskålarna. Kanske hade Anders Tegnell bara otur.

I januari upptäcks ett nytt coronavirus i Kina. Det framkommer snabbt uppgifter om att regimen försökt mörka omfattningen av problemet. Men dessa uppgifter kanske, oturligt nog, inte hade nått Anders Tegnell. Dessutom har två nya i och i hög grad dödliga Coronavirus uppkommit i modern tid (SARS och MERS). Inget av dessa gav upphov till pandemier. I det ena fallet på grund av att smittsamheten var låg (MERS), i det andra fallet på grund av det var enkelt att identifiera smitta (SARS).

Kanske hade Anders Tegnell alltså bara otur när han uttalade följande (Folkhälsomyndigheten 16/1-20):

”För att det ska bli stora utbrott krävs att viruset är bra på att sprida sig från människa till människa. Så verkar det inte vara i det här fallet, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.”

I slutet på januari publicerade The Lancet en studie som visade data över den enorma flygtrafik som ägt rum ur Wuhan. Allt tydde på att det skulle komma att bli utbrott internationellt. Därmed stod det alltså klart att risken för svenskar att komma i kontakt med coronaviruset ökade av resande generellt.

Wu et al, Lancet 31/1-20:

”Independent self-sustaining outbreaks in major cities globally could become inevitable because of substantial exportation of presymptomatic cases and in the absence of large-scale public health interventions.”

En dryg vecka senare rekommenderar Anders Tegnell sportlovsresenärer att INTE ställa in sina resor till Italien.

TT 8/2-20:

”Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsoinstitutet, tycker att det är förnuftigt att människor inte avstår från att resa.
– När det gäller den här typen av resor finns det absolut ingen anledning att bekymra sig för coronaviruset. I exempelvis Alperna och Sydeuropa finns det ingen spridning över huvudtaget, säger han.”

Men Tegnell kunde mycket riktigt inte förutse att utbrottet skulle bli just i Italien. Allt pekade på att det skulle bli utbrott globalt, men exakt var visste ingen. Kanske hade han bara otur.

Den sjätte mars meddelar Tegnell Aftonbladet att han tror att de svenska fallen har nått sin kulmen:

”Sverige har nu 137 personer som smittats av coronaviruset.Statsepidemiolog Anders Tegnell tror att antalet svenska fall kan ha nått en kulmen. Hans plan nu är att hålla viruset borta från Sverige tills spridningsrisken är som lägst. – Viruset trivs inte lika bra under sommaren, säger Anders Tegnell till Aftonbladet.”

Tegnells fasta övertygelse om att kulmen skulle nås byggde på den felaktiga premissen att risken för samhällsspridning var låg. Att risken skulle vara låg, givet strategin att låta människor som kom direkt från utbrottsområden röra sig fritt i samhället, TROTS att studier påvisat asymptomatisk spridning, är en slutsats som strider mot sunt förnuft.

Amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC 4/3-2020:

”Some spread might be possible before people show symptoms; there have been reports of this occurring with this new coronavirus”.

Hade Anders Tegnell verkligen fortfarande bara otur? Var det rätt för ett land med en av de globalt sett absolut högsta talen av importerad smitta per capita, att ta den för varje fall ökande risken med att inte ens uppmana till frivillig hemkarantän?

Under mars andra vecka upptäcks mycket riktigt samhällsspridning i Sverige.

Det svenska smittskyddsstrategin givet läget förblir höljd i dunkel. Föregående statsepidemiolog gissar att man, likt britterna, siktar på att uppnå flockimmunitet. Detta tillbakavisas dock av Tegnell:

SvD 15/3-20:

”Tegnell: Flockimmunitet inte huvudtaktiken
(…)
– Huvudtaktiken handlar ju inte om det, utan huvudtaktiken är att vi har en långsam smittspridning och att sjukvården får en rimlig arbetsro, säger han till SvD”

Hur detta är går ihop är för de flesta helt obegripligt. Smittspridning pågår tills aggressiva åtgärder får utbrottet att upphöra helt, eller tills att systemet är mättat. Eftersom Sverige slutat att smittspåra och inte inför aggressiva åtgärder blir det omöjligt att förstå vad den långsiktiga planen är.

Boris Johnsson har vid det här laget i en presskonferens redan meddelat den brittiska befolkningen vad som gäller: Planen är att under kontrollerade former uppnå flockimmunitet.

Samma dag som artikeln publiceras, medverkar Tegnell i Agenda. Här hänvisar han upprepade gånger till den brittiska strategin. Han anger att han ”lyssnar till britterna” för att de ”är bäst på smittskydd i världen” och att de säger ”samma sak” som han gör.

Sveriges statsepidemiolog hänvisar alltså direkt till en smittskyddsstrategi som han tidigare samma dag har avvisat.

Har Anders Tegnell fortfarande bara otur?

Dagen efter denna debatt, där Anders Tegnell gömmer sig bakom brittiska experter som stöd för sin linje av försiktiga och icke-offensiva åtgärder, kommer SAMMA brittiska experter ut med förslag till en radikal kursomläggning.

Imperial College COVID-19 Response Team, 16/3-20:

”Perhaps our most significant conclusion is that mitigation is unlikely to be feasible without emergency surge capacity limits of the UK and US healthcare systems being exceeded many times over. In the most effective mitigation strategy examined, which leads to a single, relatively short epidemic (case isolation, household quarantine and social distancing of the elderly), the surge limits for both general ward and ICU beds would be exceeded by at least 8-fold under the more optimistic scenario for critical care requirements that we examined. In addition, even if all patients were able to be treated, we predict there would still be in the order of 250,000 deaths in GB, and 1.1-1.2 million in the US.
(…)
We therefore conclude that epidemic suppression is the only viable strategy at the current time.”

De brittiska experterna som Tegnell tvärsäkert har hänvisat till tror nu alltså inte längre på flockimmunitet och ”flatten the curve” utan på aggressiva åtgärder för att kväsa utbrottet. Allt annat är, enligt dem, att planera för en katastrof som sjukvården inte kommer klara av att hantera.

Anders Tegnell har nu inte längre bara otur. Det är något betydligt värre än otur som spelar ut sin rätt här.