Alla häkten och anstalter i Sverige är fullbelagda. Alla. Ett hundra procent. Och en hel del är överfulla. Läget är betydligt värre än i fjol och ändå förväntar man sig att det överbeläggningen ska bli värre framåt mars. “Läget är extremt” säger chefen på placeringssektionen.
Förra året började det trilla in larmrapporter om överfulla häkten och fängelser i landets alla delar och ingenting har blivit bättre. Tvärtom så har överbeläggningen ökat och i dagsläget är varenda häkte och anstalt i Sverige fylld till max kapacitet, och i många fall över det.
För att lösa detta tar man till nödåtgärder som att placera flera häktade i samma rum eller bygga tillfälliga platser. Men det är ingen hållbar lösning i längden.
På anstalter är rikssnittet 106 procents beläggning och på högsäkerhetsfängelser ännu högre. Regionerna hjälps åt så gott det går och blir en plats ledig någonstans slussas intagna dit.
Nya anstalter byggs
Det byggs nya platser för fullt och man räknar med att ha 1 100 platser klara, men det är först om tio år. Tanken är att kriminalvården inte ska ha en beläggning högre än 90 procent eftersom man måste ha viss flexibilitet vid massgripanden. De som får ta den stora smällen är personalen, som utsätts för hög arbetsbelastning och stress.
Sverige har ett överskott på kriminella. Kriminella som inte bör vistas i Sverige över huvud taget. Om Sverige anammade Finlands taktik, där man utvisar personer som begår även mindre grova brott, hade vi inte behövt bygga nya anstalter eller oroa oss för överbeläggningar.
Den ökande kriminaliteten är ett importerat problem. Det löses inte genom att internera fler i Sverige. Inte om det inte görs av en enda anledning. Att det efter interneringen även sker deportering och repatriering.
Diskussion om den här artikeln