Förra året valde 400 poliser att byta yrkesbana och mellan 2015 och 2019 var det totalt 2100 poliser som lämnade kåren. Detta utöver alla de som gått i pension. Nya poliser tillkommer givetvis men på grund av att befolkningsökningen i Sverige, tack vare massinvandringen, ökar fort leder det till att polistätheten gått ned.

För tio år sedan gick det 216 poliser per 100 000 invånare, idag är den siffran nere på 198. Även i absoluta tal är siffrorna inget att bli imponerad av. Idag finns det bara något hundratal fler poliser i tjänst än 2010.

Är det verkligen fler poliser som behövs?

Lena Nitz är ordförande för polisförbundet och tror att det handlar om att polisens löner inte är höga nog. Hon varnar även för att det finns för få poliser för att de ska klara sina uppdrag, något som det kan kännas lätt att hålla med om i ett Sverige där dödsskjutningar och sprängdåd är vardagsmat.

Polishögskolan har gjort flera satsningar för att få fler att söka till yrket men det har inte varit framgångsrikt. Många som ansöker klarar inte de (sänkta) antagningskraven och av de som kommer in väljer många att inte slutföra utbildningen. I Umeå stod över hälften av utbildningsplatserna tomma 2018.

Med ytterligare sänkta krav kan man kanske lyckas hålla löftet om fler poliser, men vad är det för kvalité på dessa? Och ärligt talat. Är det verkligen fler poliser vi behöver? Fler är inte alltid bättre, och istället för att blint stirra på antalet poliser vore det sunt att minska antalet våldsbrottslingar, helst genom livstids utvisning, och omorganisera poliskåren. För antalet poliser är faktiskt ungefär lika stort idag som på 80-talet.

Skillnaden är givetvis att vi på 80-talet inte hade bjudit in lika många utländska brottslingar i vårt land. Det är där vi måste börja, istället för att låta oss luras med i lovsångerna om fler poliser med större befogenheter.