Då har vi lagt 2010-talet och året 2019 bakom oss och påbörjat en ny period. Vad som kommer definiera 2020-talet vet vi först i efterhand, men jag har en del spådomar om vad vi kan se fram emot.

Jag skulle vilja säga att jag tror att samhället kommer utvecklas i rätt riktning. Jag vill verkligen det. Men har man koll på åt vilket håll olika samhällstendenser pekar så ter det sig inte särskilt sannolikt. Dock är det inget att frukta, om man inte är väldigt beroende av samhällets försorg förstås. Då kan det finnas större anledning till oro när samhällets resurser blir allt mer knappa.

Ekonomi och demografi

Ingen som följer nyheterna bör ha undgått den ekonomiska krisen i kommunerna och i landstingen. Om man inte är vänsterbliven så förstår man att detta är direkt relaterat till invandringen, något som medierna faktiskt vågat gå ut med under 2019. Eftersom inga tecken tyder på att regeringen tänker minska invandringen så lär vi få se ännu fler krisande kommuner under 20-talet. Resultatet kommer bli försämrade skolor och omsorg i vanlig ordning, eftersom man skär i kostnaderna först där människor klagar minst.

I samband med detta så fortsätter även folkutbytet med oförminskad takt. Jag tror inte etniska svenskar kommer bli i minoritet under 20-talet, men det ligger inte överdrivet långt fram. Jag vill påstå att denna fråga är otroligt viktig att få upp på agendan eftersom den är avgörande för vår framtid. Samma sak med återvandring som är tätt relaterad. Men även om vi måste arbeta för att få in dessa frågor i folks medvetanden så bör vi inte slita vårt hår även om vi inte når fram – vi fortsätter att bygga något eget under tiden.

Även relaterat till ovanstående är familjefrågan. Svenskarna, och egentligen de flesta europeiska folken, föder för få barn. Vår regering gör sitt bästa för att slå en kil mellan könen och de lyckas tyvärr ganska bra. Jag ser ännu inga tecken på att detta kommer vända under 20-talet så sannolikt kommer detta fortsätta. Därför är det även viktigt att var och en av oss gör vad vi kan för att förbättra vår egen situation. Har du likt mig ännu inte en partner och familj – gör dig själv giftasduglig! Vi kan inte få varenda svensk att börja prioritera familjebildning men vi kan själva se till att vi når dit. Det är trots allt våra barn som är vår framtid.