Kulturkrockar, utmattningssymptom och konsten att öppna en burk tonfisk

Ibland under ens yrkesverksamma år har man arbeten där man emellanåt kommer i kontakt med personer som det går att prata med, och framför allt att ställa frågor till. När det nu är som det är och vi har blivit påtvingade en massa personer från när och fjärran kan det vara intressant att då och då fråga om än det ena och än det andra, om sådant som är kulturellt förvirrande. Många svar visar på hur olika vi är.

Jag frågade en gång en turkisk kvinna om varför man i hennes kultur skar av en bit av nyfödda gossebarns kroppsdel. Det var liksom läge att ställa frågan då hon glatt berättade för mig att hon varit i hemlandet på fest och gamman, festföremålet var en liten gosse som på vuxnas begäran hade fått gjort det där som vi svenskar aldrig skulle komma på tanken att göra mot våra pojkar.

Vad fick jag då för svar, faktiskt ingenting, hon visste inte, men man gjorde det för att man alltid gjort så, först skära i gossens könsorgan, sedan partaja, sjunga och äta gott. Har för mig att det även var presenter med i spelet. Så var det klart, pojken var som de andra i byn av manligt kön, ”hel” enligt dom, stympad enligt mig. Vi förstod inte varandra.

En gång frågade jag en kvinna från forna Jugoslavien om hon visste var hon skulle fly ifall det blir inbördeskrig i Sverige. Hon trodde inte alls att det kunde bli inbördeskrig i Sverige, men om det skulle bli, då hade hon ett hus hemma i Serbien. Jag har endast Ett land, jag har inget annat land att fly till, kanske då i så fall till Danmark över sundet till Köpenhamn. Så klart kan det bli krig här, sa jag, det finns de som säger att vi är mitt inne i det då det skjuts både dag och natt på våra gator och torg, bilar brinner, hus och butiker sprängs, och snacka inte om alla våldtäkter mot svenska flickor och kvinnor. Sen pratade vi om trevligare grejer.

Det här är innehåll från Svegot Plus. För att ta del av detta måste du logga in eller lösa en prenumeration.