Polisen i Kungsbacka skriver på sociala medier att alla måste hjälpas åt för att komma tillrätta med de ”ungdomsgäng” som gör orten otrygg. Man tar upp nattvandring som ett exempel och i ett uttalande säger en kommunpolis att invånarna måste ”ta tillbaka” området. Som princip kan man inte annat än att stå bakom dem.
När slutade ”vi” ha ansvar för våra egna områden? När gav vi bort allt till polisen? När blev vi så civiliserade att själva idén att det finns ett eget ansvar retar upp? Så är det nämligen, vilket visas tydligt av de kommentarer som polisen fått på sin Facebook. Det är uppenbart att alla former av ordningsuppehållande arbete är upp till polisen; att de ens föreslår att de boende själva ska masa sig ut möts av ilska och hån.
Förvisso är det lätt att vara ilsken på polisen. Inte heller är det svårt att finna orsaker till hån. Därtill är det – enligt det samhällskontrakt som sägs finnas – polisens sak att sköta det polisiära. Att de backar tillbaka alltmer är också sant, varför det så klart är provocerande när de – som trots våldsmonopol, pistol, batong, sprej och elpistol – inte klarar av uppgiften, pekar på oss andra att ta i lite. Men låt oss lägga pannan i djupa veck och fundera ett varv till.
