I dagsläget saknas tiotusentals behöriga lärare i landets skolor och 2031 kommer bristen vara ännu högre – 80 000. Att det är lägre krav än någonsin till lärarprogrammet verkar inte ha löst problemet alls, istället hoppar många blivande lärare av innan utbildningen är klar. Problemet tros bland annat vara just de låga intagningskraven.
Den som mot förmodan känner för att bli lärare i Sverige 2019 har det lättare än någonsin att ta sig in på lärarutbildningen. Det duger fint med att ha lägsta möjliga betyg, E, för att bli accepterad. Väljer man att ansöka via högskoleprovet räcker skrattretande låga 0,2, eller i vissa fall under 0,1. Den som tror att detta leder till fler, men sämre, lärare får nog tänka om.
När grundskoleprogrammet i Göteborg närmar sig sin sjunde termin är bara sex av tio elever kvar. Det innebär ett stort resursslöseri eftersom all tid som lagts på dessa elever är bortkastad. Lösningen är högre tröskel för att komma in menar bland annat Marie Fredriksson vid Göteborgs universitet till Göteborgs-Posten.
Ju lägre betyg eller högskolepoäng man har, desto högre risk är det att man hoppar av utbildningen i förtid visar det sig i utvärderingar. Eftersom det räcker med E, det lägsta betyget, för att bli antagen är det inte konstigt att så många hoppar av. Bevisligen är de inte speciellt motiverade eller intelligenta studenter.
Fredriksson menar även att “E” kan vara ett för högt betyg för många elever, då de inte når upp till ens de låga kunskapskraven ett sådant betyg ska innebära. Istället för att lära elever hur man lär ut matematik får man ofta traggla grundskolematte med dem.
– Vi har dessutom en betygsinflation i gymnasiet där ganska många har fått godkänt (E) men där kunskapen inte motsvarar betyget. Vi ska ju inte undervisa studenterna i grundskolematte, vi ska lära dem hur de undervisar i matematik. Det förutsätter att man redan har tillägnat sig den kunskapen.
Det behövs högre krav. Ett förslag från Frediksson är att kräva minst betyget C i de ämnen man vill bli lärare i. Ett E kan vara ett “snällbetyg” för att elever ska undvika att bli underkända men så sker sällan när man får ett C, menar hon.
Högre krav på lärarutbildningen rimmar kanske dåligt med det stora behovet av nya lärare. Hur ska detta gå ihop, frågar GP.
“Det gör det inte”, säger Fredriksson. Det är helt enkelt ett problem som borde tagits tag i för länge sedan. Men som det är nu skiljer det allt för mycket på kompetensen bland elever vilket gör att även duktiga elever väljer att sluta då utbildningen anpassas efter de som är sämst. I dagsläget tar man in fler lärarelever än tidigare men resultatet blir ändå inte fler utbildade lärare i skolorna.
Genom att höja kraven bör man även kunna locka mer motiverade elever till utbildningen. Läraryrkets status har sjunkit betydligt de senaste åren och de låga antagningskraven, tillsammans med lärarnas mycket hårda arbetssituation är en stor del av förklaringen.
Exakt hur lärarbristen ska lösas vet inte Fredriksson, men hon varnar för “enkla lösningar” som att sänka intagningskraven. Det leder bara till sämre lärare och löser egentligen ingenting. Istället måste lärarna få göra det som de är utbildade för – lära ut. Att på det viset höja statusen för yrket kan locka tillbaka rätt personer till utbildningen. Men, säger hon, vi kommer ha lärarbrist i många år till.
– Men man ska nog vara försiktig med enkla lösningar som riskerar att tumma på kvaliteten. Bättre villkor för lärarna, där de får vara just lärare, tror jag är väldigt viktigt för att behålla de vi har och få fler att vilja bli lärare.
