Lyssnar vi på politiska företrädare så är ”våra” invandrare de som är intressanta, framåtskridande och de som är prioriterade när det gäller att ta hand om ekonomiska medel, de ska också ges utrymme att uttrycka sig och få ett ökat inflytande. Svenskar däremot är bakåtskridande, obildade och bör lämna plats för ”nya” svenskar för att inte vara rasistiska.
Detta påverkar givetvis båda grupperna och genom att svenskarna tystas medan många invandrargrupper och talföra individer är måna om att bekräfta politiker och journalisters uttalanden förstärks beteendet. Etablissemangets uttalanden belönas och detta leder givetvis till fler liknande uttalanden.
De grupper som känner ”samhällets” stöd får därmed positiv energi och de grupper som sorteras bort tappar kraft.
Det är där vi är just nu.
Vi ser detta i väldigt många olika former. I pengar: svenskar beskattas stenhårt medan invandrargrupperna tilldelas bidrag, projektpengar, satsningar av olika slag och subventioner för anställningar. I media porträtteras invandrare som framgångsrika, hårt arbetande och hederliga, nästan alla parbildningar i reklam och film är med en mörk man/ljus kvinna, vita män är tafatta och misslyckade.
Givetvis är inte alla som gör sådan här reklam besatta av att byta ut den svenska befolkningen. En del är bara ”lyhörda” och uppfattar de här familjekonstellationerna som moderna och vill visa hur de ”hänger med”. Nervösa företagsledare vill undvika twitterstormar om hur förlegad deras heteronormativa reklam är. Det har helt enkelt blivit lättare att visa en familj med två pappor och ett barn från en annan världsdel än en svensk kärnfamilj.
Vi måste ändra på det.
Jag själv har inte köpt en Arlaprodukt sedan de spottade på den svenska kärnfamiljen i sin reklamfilm för Mellanmjölk för några år sedan. Jag köper inte Ben & Jerrys glass och jag dissar Max hamburgare. Vill de inte ha Sverigedemokrater som kunder vill de knappast ha mig! Åhlens ser inte mina pengar längre och IKEA lockar inte heller.
Vi måste bli mer nogräknade med var vi lägger våra pengar. Det måste kosta mer att dissa svenskar.
Vi ser förändringar där ute. Politiker får motfrågor och vänsterjournalister gråter ut om ”hatet” de möter. Det är bra. Nu ska vi bara skruva upp volymen och få med oss fler.
Får vi bara pendeln att svänga åt andra hållet så kommer mycket att hända.
Diskussion om den här artikeln