Jalles poetiska ark – del 21: Gustaf III och Kellgren

Varje fredag presenterar Jalle Horn en dikt av en nordisk författare. Presentationens utrymme motsvarar ungefär ett ark papper.

Igår var det nationaldag, Sveriges nationaldag. Då sjunges Du gamla, du fria. Men före den sången fanns sjöng man kanske dagens dikt, Ädla skuggor, vördade fäder, ur operastycket Gustaf Wasa.

1786 var det urpremiär på Gustaf III:s nya operahus (hundra år senare ersatt med det operahus som än står kvar). Gustaf III var som bekant mycket kulturintresserad, särskilt av sådant som hade med teater att göra – och därmed även opera, som ju är teater med musik. Han hade själv gjort utkastet till handlingen och säkert skrivit en del repliker, fast han ville inte befatta sig med vers utan lät en av tidens bästa versmakare skriva librettot (texten till en opera), nämligen Johan Henric Kellgren.

Kellgren var kanske inte alltid överens med kungen i smakfrågorna angående handling och text, men man böjer sig kort och gott inför vissas krav. Samarbetet ska ändå ha varit ganska smidigt, och Gustaf skrev prosatext till flera andra stycken som Kellgren fick versifiera. Kungen räknas faktiskt som den bästa svenska dramatikern på den tiden.

Desto besvärligare var Kellgrens samarbete med komponisten Johann Gottlieb Naumann. En opera behöver ju musik. Naumann ville förkorta librettot, medan Kellgren för att handlingen skulle verka trovärdig ville ha mer text. Ett praktgräl ska ha skett mellan de två konstnärerna, och vi ska vara glada att de inte stack ner varandra i stridens hetta eftersom resultatet är synnerligen lyckat, både text och musik. Som lök på laxen gjordes dekoren av en stor konstnär, Louis Jean Desprez.

Dramat handlar om momentet före Gustav Vasas invasion av Stockholm 1523, slutstriden i befrielsekriget mot danskarna. Handlingen är koncentrerad till ett dygn. Första akten tar plats först i ett fängelsevalv på Stockholms slott och sedan i den förnämsta slottssalen. Där finns både dyster fängelsestämning och majestätisk pompa. I fängelset sitter kvinnliga fångar, de främsta adelsfruarna i landet, alla änkor efter Kristian II:s – Christjern i dramat – avrättningar. Efter att de beklagat sina och landets öden förs de till kungen som hånar dem, men deras hopp tänds när kungen avslöjar att Gustaf ännu är vid liv och leder ett uppror.

Andra akten tar plats i Gustafs tält i upprorsarméns fältläger utanför Stockholm. Gustaf talar till sina riddare om hur de söker hämnd mot Christjern, d.v.s. att förära sina fäder som kämpat mot danskarna, och om det moraliska kravet att återupprätta friheten för folket. Här återfinns den aria som utgör dagens dikt. Den är mycket berömd och finns i de flesta diktantologier. Gustaf åkallar de dödas andar som fallit i striderna med dansken. Sedan kommer den danske amiralen Severin Norrby med en av de kvinnliga fångarna, Christina Gyllenstierna, till Gustafs läger. Han varnar för vad som kan hända henne om han fortsätter upproret, men hon kräver att Gustaf inte offrar äran och friheten för henne. Det är dramats tragiska konflikt.

Tredje akten utspelar sig först i Christjerns tält där han ansätts av de dödas andar. Sedan invaderar Gustafs trupper Stockholm, byter det danska baneret på slottet till det svenska, medan Christjern flyr till sjöss.

Vad är vårt svenska litterära nationalverk? Den frågan har många ställt – och svarat Frithiofs saga, Fredmans epistlar, Liljor i Saron, Hercules, Erikskrönikan, Folkungaträdet m.m. Fast inget förslag har varit övertygande. Varför inte Gustaf III:S och Kellgrens drama Gustaf Wasa? Det handlar om Sveriges befrielse, och har som grund dygder som fosterland, frihet och ära. Även om texten är lite svulstig av nationalistisk retorik, så hör lite sådan pompa till ett nationalverk. Gustav Wasa kallas ibland vår nationalopera. Varför inte låta texten kallas vårt litterära nationalverk?

Ädla skuggor, vördade fäder,
Sveriges hjältar och riddersmän!
Om ännu dess sällhet er gläder,
given friheten liv igen!
Skola edra helgade gravar
trampas av tyranner och slavar?
Nej, må träldomens blotta namn
edra vreda vålnader väcka
och er arm sig hämnande sträcka
ur den eviga nattens famn!

Gustaf III och Johan Henric Kellgren

{"cart_token":"","hash":"","cart_data":""}