1919 eller 2019 – massmedian är sig lik

En sak man lär sig med åren är att mitt i all förändring så finns mycket som är sig likt. För 100 år sedan gjorde en nationalist samma reflektion vi gör idag när det gäller massmedia.

När jag var barn tycket jag det var lite konstigt och urgammalt att min farfar var född på 1800-talet, han föddes i ett annat århundrade än jag var född i. I en skånsk råkall dag i november år 1899 föddes min farfar, han döptes till Alfred, son till Maria och Ola Andersson.

Livet som sedan följde var strävsamt, hårt och fattigt, samt hedersamt med devis om att självklart klara sig själv, fattig men hel och ren. Vi är sprungna ur ett starkt folk. År lades till år,  många år har förflutit sedan farfar föddes, växte upp och bildade familj. Jag kom till växte upp och bildade familj, åren gick och mycket har hänt på både det privata planet och brett runt omkring i vårt land. 

Livet knatar på ibland lite trögt, men oftast rusar det på snabbt som bara den. På senare tid i våra liv med sociala medier har det öppnat sig en helt “ny” värld. Ännu kan vi lätt via internet ta del av information som förmedlas av personer som råkat ut för något, utan att informationen och berättelsen behöver gå omväg genom (lögn)media.

Allt oftare på senare tid häpnar man över så olika den mediala makteliten skildrar det vi ser med egna ögon, och det vi är med om själv. Ibland blir det skrämmande lika hur de olika mediala aktörena oblygt ljuger och skandaliserar personer och folk de politiskt inte gillar. Och nu ska ni snart få er till livs hur det var för längesedan.

Av en frände lånade jag en bok, med titel Till mina legionärer utgiven på svenska av Logik förlag, boken handlar om nationalism i Rumänien förr i tiden, eller rättare sagt om en person som hette Corneliu Zelea Codreanu. Han föddes 1899, han älskade sitt land och dess kultur över allt annat och hans namn förknippas med gränslös offervilja för den nationalistiska saken.

Jag har ännu inte läst hela boken men det är en sak som slog mig som ett blixtnedslag. Det var likadant då, som nu, det handlar om massmedias attityd, och jag citerar

Varje gång den rumänska nationens existens var hotad, stödde media teser som gynnar våra fiender bäst.”

Känns det igen, och det är konstaterande från år 1919, men kunde varit från, typ, idag.

Vidare:

“Men då tiden kommer för rumänerna att försvara sina inskränkta rättigheter stämplas deras handlingar som “hat” och blir ett tecken på barbari, en nedvärderande känsla på vilken ingenting kan byggas”

Tänk så länge media i olika länder oblygt motarbetat de länder de verkar i, hur länge har media trampat på folket, och hur länge till ska vi låta det ske, hur länge ska vi skrämmas av fula epitet?

Nu ska jag läsa vidare, och sträcker samtidigt på ryggen, håller huvudet högt då vår nation och vår kultur är värd att kämpa för.

{"cart_token":"","hash":"","cart_data":""}