Det är i en intervju med den vänsterliberala agendatidningen Dagens Nyheter som statsminister Stefan Löfven konstaterar att det kan vara aktuell med sanktioner mot EU-länder som inte accepterar folkubyte i form av massinvandring.
Som ett direkt svar på frågan om sanktioner säger han:
– Ja, det är jag beredd att göra. För någonstans måste vi landa i ett gemensamt ansvarstagande, det kan inte vara en eller två eller tre länder som landar i ett gemensamt ansvarstagande utan det måste vi hjälpas åt med.
Framförallt är det Polen och Ungern som pekas ut. Enligt Löfven finns det ett “delat ansvar” mellan alla EU-länder och ingen ska kunna komma undan. På samma sätt resonerade han när det handlade om det kommunala självstyret i Sverige.
För inte så länge sedan kunde kommuner i Sverige säga nej till att ta emot “flyktingar”. Men efter en lagändring blev mottagandet tvingande. Också då var motiveringen att alla måste “hjälpas åt och dela på ansvaret”. I verkligheten slutade det med att det i dag inte finns en enda kommun i Sverige där man kan “komma undan” och kommun efter kommun med allvarliga ekonomiska problem.
Det är detta Löfven nu kräver ska gälla hela Europa.
Somliga undrar varför man måste ta till tvångsåtgärder, eller ens varför man vill dela upp mottagandet. Enligt politiker som Löfven är ju massinvandring positivt och något som gör samhället starkare. Han borde ju då – om han tror på det själv – gama åt sig varje “flykting” han kan hitta eftersom det gör Sverige mer framgångsrikt.
Därtill borde ju Ungern och Polen själva se hur bra det går för länder med stor invandring: Sverige, Tyskland och Frankrike till exempel. Dessa framgångssagor till statsbildningar torde göra Orbán et consortes gröna av avund – inte sant?
Det kan ju också vara så att Stefan Löfven et consortes vet att det är en veritabel katastrof de släppt lös, men att de av olika skäl inte vill, kan eller våga backa tillbaka. Därför måste de gå all in och om så krävs, dra med sig allt och alla ner i avgrunden.
