Om Radio Svegot

Inga produkter i varukorgen.

lördag 4 februari 2023
Radio Svegot
  • Podcasts
    • Dagens Svegot
    • Extrasändningar
    • Fredagstinget
    • KMS Bonus
    • Kväll med Svegot
    • Magnus härd
    • På gamla och nya stigar
    • Passningen
    • Stabsläge
    • Svegot Plus
      • Annan konst före 1900
      • Europeisk historia
      • Europeisk litteratur
      • Filosofi/religion/mytologi
      • Kultur på 1900-talet
      • Levnad
      • Nordisk historia
      • Övrigt
      • Politik i vår tid
      • Svensk litteratur
      • Sverige allmänt
      • Utanför Europa
    • Sverige vaknar
    • Veckans Hädelser
    • Vårdkasen
  • Artiklar
    • Inrikes
    • Krönika
    • Kultur
    • Utrikes
  • Kontakta oss
  • Stödprenumeration
    • Mitt konto
    • Min stödprenumeration
    • Svegotmynt
      • Hur tjänar jag Svegotmynt?
      • Min Svegotplånbok
      • Byt mynt mot premier
  • Donera
  • Logga in
  • Merchandise
Inget resultat
Visa alla resultat
Radio Svegot
  • Podcasts
    • Dagens Svegot
    • Extrasändningar
    • Fredagstinget
    • KMS Bonus
    • Kväll med Svegot
    • Magnus härd
    • På gamla och nya stigar
    • Passningen
    • Stabsläge
    • Svegot Plus
      • Annan konst före 1900
      • Europeisk historia
      • Europeisk litteratur
      • Filosofi/religion/mytologi
      • Kultur på 1900-talet
      • Levnad
      • Nordisk historia
      • Övrigt
      • Politik i vår tid
      • Svensk litteratur
      • Sverige allmänt
      • Utanför Europa
    • Sverige vaknar
    • Veckans Hädelser
    • Vårdkasen
  • Artiklar
    • Inrikes
    • Krönika
    • Kultur
    • Utrikes
  • Kontakta oss
  • Stödprenumeration
    • Mitt konto
    • Min stödprenumeration
    • Svegotmynt
      • Hur tjänar jag Svegotmynt?
      • Min Svegotplånbok
      • Byt mynt mot premier
  • Donera
  • Logga in
  • Merchandise
Inget resultat
Visa alla resultat
Radio Svegot
Inget resultat
Visa alla resultat
Hem Artiklar Kultur

Jalles poetiska ark – del 8: ”alla kvinnornas ögon är blå”

av Jalle Horn
24 februari 2019
i Kultur
Dela på FacebookDela på TwitterDela på Telegram

90-talet var ett fantastiskt årtionde för nationalismen. Då vaknade sinnet för den egna bygden, folkets känsla för den egna jorden, naturen, seden och rasen. Den naturliga samhörighet och lusten för liv!

Ja, nu menar jag faktiskt inte 1990-talet. Det var förvisso också ett decennium i nationalismens tecken. I och med att de f.d. sovjetiska och jugoslaviska del- och lydstaterna gjorde sig fria från de kommunistiska storstaterna – vi får aldrig glömma att för bara 25-30 år sedan gjorde sig folk fria från sina politiska förtryckare – återkom en nationalistisk våg i Europa. De flesta européerna hyllade sina bröders frigörelseprocess och västländernas folk fick nytt perspektiv på sig själva, vad som gjorde dem till vad just de var.

Men nu menar jag förstås 1890-talet. Nationalismen i Europa var stark under hela 1800-talet. 1890-talets nationalistiska fenomen var i första hand inte politiskt utan kulturellt. Då skapades inom de skönlitterära kretsarna en reaktion i de nordiska länderna, en reaktion mot 1880-talets progressiva, samhällstillvända, moderna och delvis feministiska litteratur. Idealet för 80-talslitteraturen var den s.k. naturalismen som främst förknippades med den franske författaren Émile Zola. Den danske kulturskribenten Georg Brandes menade att litteraturen skulle sätta problem under debatt, d.v.s. vara ett sorts debattforum för viktiga samhällsfrågor i det moderna europeiska samhället.

Men i slutet av 1880-talet kom en reaktion som förespråkade fantasi, bygden, nationalism, sagor, poesi, skönhet, själens hemligheter o.d. Den nya inriktningen kallades för 90-talslitteratur, nyromantik, symbolism m.m. Den dominerade litteraturen under 1890-talet. I Sverige har vi bl.a. Heidenstam, Lagerlöf och Fröding (samt Strindbergs nittital förstås), i Danmark bl.a. Johannes Jörgensen och Sophus Claussen, I Norge Knut Hamsun och Vilhelm Krag, i Finland Eino Leino; Island och Färöarna hade säkert också sina representanter.

I Danmark var alltså Sophus Claussen ett av de ledande namnen. Åtminstone i efterhand! Han tillhör den skara konstnärer som aldrig slog igenom under sin livstid men som upptäckts i efterhand. Han var under sin verksamhetstid känd men inte erkänd. Ett par teman i hans litteratur är själens outgrundlighet och kärleken till det sensuella. Kanske kände han därför viss bitterhet inför sitt hemland, som han menade alltmer tillbad mammon och enbart hade ögon för sociala frågor (istället för andliga). Många år bodde han f.ö. i Frankrike.

Ändå älskade han givetvis sitt Danmark för dess skönhet och äkta jag, något som märks i dikten nedan (översättningen är gjord i all hast och har inga konstnärliga ambitioner). Den sortens dubbelhet märks förresten hos många högermän – och kvinnor – som svär över en förhatlig utveckling i Sverige men ändå älskar sitt land över allt annat. Claussen visade sin kärlek till sitt land på följande vis:

Udenlands

Udenlands, paa et fremmed Sprog,
blev jeg spurgt om Navn og Stand,
hvorfra jeg kom, hvorhen jeg drog —
»Danmark kalder vi selv vort Land.«

»Hav-indlullet ligger mit Land,
fladet i Øer og tunget i Næs.
Hvor Bølgerne dør i det hvide Sand,
begynder det frodige, grønne Græs.

»For Græsset skygger den svajende Bøg;
thi sprængt er Egenes graa Tyranni.
Ind over korntunge Bakkestrøg
bor en Nation, som er glad og fri.

»Det solblaa Hav, som gør Kysten vaad,
har blødet Racen, som bor derpaa,
gjort os milde til Latter og Graad —
alle Kvindernes Øjne er blaa.

»En Sommerdags Bølger, der sagtelig slaa,
saaledes er Øjnene ganske blaa.
Ved Maj bliver Løvet grønt over Land,
saa paa Grønt og Blaat har vi bedst Forstand.

»Bor vi end fjærnt i det taagede Nord,
vi kaldes det frieste Folk paa Jord;
i den mørke Muld, bag den skarpe Plov
gaar Bønder, som værger om Ret og Lov.«

Sophus Claussen

Utomlands på ett främmande språk
blev jag frågad om namn och stånd,
varfrån jag kom, varthän jag drog –
”Danmark kallar vi själva vårt land.

Havsinvaggat ligger mitt land,
flätat i öar, broderat med näs.
Där böljorna dör i den vita sand
begynner det frodiga, gröna gräs.

För gräset skuggar den svajande bok,
ty sprängt är ekarnas grå tyranni.
In över korntunga backestråk
bor en nation som är glad och fri.

Det solblåa hav, som gör kusten våt
har blött den rasen som bor därpå,
gjort oss milda till skratt och till gråt –
alla kvinnornas ögon är blå.

En sommardags böljor som saktelig slår,
således är våra ögon rätt blå.
I maj blir lövet grönt över land,
så på grönt och blått har vi bäst förstånd.

Bor vi ändock fjärran i dimmiga norden,
vi kallas det friaste folket på jorden;
i den mörka mull, bak skarpa plogen
går bönder som värnar om rätten och lagen.”

Föregående inlägg

Hur gick det sedan för den misshandlade SSU-flickan?

Nästa inlägg

GMM324: Jätteslagsmålen är inte så mycket att uppröras över

Ännu mer från Svegot

Genusvetenskapens mörka verklighet

Genusvetenskapens mörka verklighet

3 februari 2023

Den så kallade genusvetenskapen har tagit över västvärldens lärosäten och genomsyrar nu allt ifrån politik till näringsliv. Men vad får...

Vem är terrorist egentligen?

Vem är terrorist egentligen?

2 februari 2023

Gunnar Strömmer höll under morgonen en presskonferens för att presentera lagförslag för att förbjuda deltagande i terroristorganisationer. Vi tittar på...

Ska vår frihet offras för påstådd säkerhet?

Ska vår frihet offras för påstådd säkerhet?

1 februari 2023

Den 31 januari kallade statsminister Ulf Kristersson till extra säkerhetsmöte med samtliga av riksdagens partiledare. Efteråt hölls en presskonferens som...

Botkyrka som framtidsmodell

Botkyrka som framtidsmodell

31 januari 2023

När Ebba Östlin "kuppas bort" från Socialdemokraterna i Botkyrka får vi en liten försmak av det avsvenskade Sveriges framtid. Vi...

Prenumerera
Logga in
Meddela om
guest
guest
0 Kommentarer
Inline Feedbacks
Visa alla kommentarer

Senaste poddarna

Genusvetenskapens mörka verklighet
Dagens Svegot

Genusvetenskapens mörka verklighet

3 februari 2023
Vem är terrorist egentligen?
Dagens Svegot

Vem är terrorist egentligen?

2 februari 2023
Ska vår frihet offras för påstådd säkerhet?
Dagens Svegot

Ska vår frihet offras för påstådd säkerhet?

1 februari 2023
Botkyrka som framtidsmodell
Dagens Svegot

Botkyrka som framtidsmodell

31 januari 2023
Dags för ny grundlag
Dagens Svegot

Dags för ny grundlag

30 januari 2023

Om Radio Svegot

Radio Svegot är ett mediaprojekt som drivs av den ideella föreningen Det fria Sverige. Arbetet finansieras via gåvor och stödprenumerationer.

Kontakt

SVEGOT-DFS Ideell förening

Västra långgatan 29
545 72 Älgarås
Telefon: 08-51 97 16 31

Inget resultat
Visa alla resultat
  • Podcasts
    • Dagens Svegot
    • Extrasändningar
    • Fredagstinget
    • KMS Bonus
    • Kväll med Svegot
    • Magnus härd
    • På gamla och nya stigar
    • Passningen
    • Stabsläge
    • Svegot Plus
      • Annan konst före 1900
      • Europeisk historia
      • Europeisk litteratur
      • Filosofi/religion/mytologi
      • Kultur på 1900-talet
      • Levnad
      • Nordisk historia
      • Övrigt
      • Politik i vår tid
      • Svensk litteratur
      • Sverige allmänt
      • Utanför Europa
    • Sverige vaknar
    • Veckans Hädelser
    • Vårdkasen
  • Artiklar
    • Inrikes
    • Krönika
    • Kultur
    • Utrikes
  • Kontakta oss
  • Stödprenumeration
    • Mitt konto
    • Min stödprenumeration
    • Svegotmynt
      • Hur tjänar jag Svegotmynt?
      • Min Svegotplånbok
      • Byt mynt mot premier
  • Donera
  • Logga in
  • Merchandise
  • Logga in
  • Registrera
  • Varukorg

Välkommen tillbaka!

Logga in på ditt konto nedanför

Glömt lösenordet? Registrera

Skapa nytt konto!

Fyll i formuläret för att registrera dig

Alla fält måste fyllas i Logga in

Få ditt lösenord tillskickat dig

Vänligen ange din e-postadress eller användarnamn för att återställa lösenordet

Logga in
wpDiscuz
0
0
Vi vill veta vad du tycker! Lämna en kommentar!x
()
x
| Svara