Om Radio Svegot

Inga produkter i varukorgen.

tisdag 30 maj 2023
Radio Svegot
  • Podcasts
  • Video
  • Kontakta oss
  • Stödprenumeration
    • Mitt konto
    • Min stödprenumeration
    • Svegotmynt
      • Hur tjänar jag Svegotmynt?
      • Min Svegotplånbok
      • Byt mynt mot premier
  • Donera
  • Logga in
  • Merchandise
Inget resultat
Visa alla resultat
Radio Svegot
  • Podcasts
  • Video
  • Kontakta oss
  • Stödprenumeration
    • Mitt konto
    • Min stödprenumeration
    • Svegotmynt
      • Hur tjänar jag Svegotmynt?
      • Min Svegotplånbok
      • Byt mynt mot premier
  • Donera
  • Logga in
  • Merchandise
Inget resultat
Visa alla resultat
Radio Svegot
Inget resultat
Visa alla resultat
Hem Artiklar Kultur

Jalles poetisk ark – del 7: Att sätta bo och äga ett hem

av Jalle Horn
17 februari 2019
i Kultur
Dela på FacebookDela på TwitterDela på Telegram

Det här arket handlar om våra norska bröder, och förr skrev norrmännen (liksom danskarna) vårt ”å” medelst ”aa”. Huvudpersonen i det här arket, Ivar Aasen uttalas alltså – Ivar Åsen. Gården han föddes på hette förstås Åsen – och skrevs väl på den tiden Aasen.

Den 16 maj 1814 samlades en grupp norrmän i Eidsvoll, strax norr om Oslo, för att ropa ut en ny grundlag där Norge var självständigt. De undertecknade dagen därpå fördraget, den 17 maj. Det slutade med halv seger för våra bröder i väst. I frederna efter Napoleonkrigen kom norrmännen ut ur den danska underkastelsen men tvingades in i union med Sverige under svenskarnas nya kung Jean-Baptiste Bernadotte, Karl XIV Johan, där Sverige dikterade viktiga villkor. Men visst självbestämmande fick norrmännen.

1800-talet var inte bara nationalismens stora århundrade, det var för många länder även regionernas sekel. Regioner inom ett land hade och har förstås sin särart, som man ville lyfta fram. T.ex. språket! Norge har p.g.a. de många bergen, dalarna, fjordarna, öarna m.m. alltid haft särpräglade bygder och regioner eftersom den fysiska terrängen har skilt orter åt, vilket också har skapat språkliga skillnader.

Det norska språket har också haft en stark påverkan från danskan p.g.a. 400 års danskt styre, något som ibland har kallats en lång lång natt. Det gäller särskilt skriftspråket eftersom danska var både administrativt språk och kulturspråk. I tal levde dock alla dialekter, även om väl kanske Oslotrakten har påverkats lite av danskan.

I mitten av 1800-talet ville Ivar Aasen råda bot på fördanskningen av norskt skriftspråk. Han förde faktiskt en dubbel strid: han kämpade för bygdernas rätt att kunna skriva på sitt eget mål, d.v.s. enligt sina dialekter. Han kämpade också för ”det nasjonale gjennombrudd”, den nationella saken med kulturella medel – d.v.s. den norska rörelse som strävade efter att skapa och förvalta ett nationellt arv enligt den egna kulturen, fedrelandet som man säger på norsk.

Vad gäller fedrelandet samlade Aasen bl.a. in folksagor och skrev nationalromantiska dikter, till exempel poemet nedan. Men han är mer känd för den regionala strävan. Ivar Aasen var språkvetare och ville forma ett skriftspråk grundat på dialekterna, något som skulle vara mer autentiskt norskt än den dansknorska som norrmän skrev på. Han undersökte alla möjliga dialekter och jämkade med ord och böjningar och former och allt vad grammatiker gör. Och så blev det till slut något som kallades landsmål – och till slut ”nynorsk”.

Och där är vi idag. Norge har två officiella skriftspråk, bokmål (grundat på den danska bakgrunden) och nynorsk. All officiell text, utgående från statsmakten, ska kunna läsas på båda språken. Fast det finns fortfarande många dialekter, förstås.

Dikten nedan är en fin blandning av Ivar Aasens två ”strider”. Han ville visa att landsmålet (nynorskan alltså) kunde användas som storartat poetiskt språk. Således skrev han nationalromantiska dikter, ägnade åt alla norrmän fast på regionernas språk landsmål/nynorsk.

Dikten nedan kallas ofta ”Mellom bakkar og berg”, men den har en titel, nämligen Nordmannen. Det betyder ”norrmannen”, men vi kan väl i förbrödringens namn en dag som denna låta det betyda ”Nordmannen”, mannen från Norden. Diktens innehåll passar ju bra på de flesta nordbor, och det minner oss om vilka just vi är, vår särprägel, vårt arv, vårt hem.

Dikten finns i några varianter, Aasen förbättrade den ett par gånger; här är den vanligaste (från 1875, den första kom 1863), och språket har moderniserad stavning, utan gamla egenheter (t.ex. att alla substantiv börjar med stor bokstav). Men helt lätt är det ändå inte varför några ”översättningar” av svåra ord finns med. Hoppas att allt har blivit rätt! Och för den som vill ha det lite lättare; efter dikten finns en översättning där åtminstone hälften av raderna rimmar, fast varmed ett par ord fick ny betydelse.

(heve = har/hade   fenge = fångat/funnit   heim = hem   tuftene = tomterna   grave = grävt   steinute = steniga   rydja = röja   grend = bygd   eiga = äga/tillägna   rudning = uppröjd plats   bårute = böljande   leikade = lekte   kavet = havsdjupet   sjå = se   vetteren = vinter   eg = jag   heimlig = hem-lig, d.v.s. som har med hemmet att göra   liene = liderna   laver = dinglar   ljose = ljusa   venare = vänare, vackrare)

Nordmannen

Mellom bakkar og berg utmed havet
heve nordmannen fenge sin heim,
der han sjølv heve tuftene grave
og sett sjølv sine hus oppå deim.
 
Han såg ut på dei steinute strender;
det var ingen som der hadde bygt.
”Lat oss rydja og byggja oss grender,
og so eiga me rudningen trygt.”
 
Han såg ut på det bårute havet,
der var ruskut å leggja utpå;
men der leikade fisk nedi kavet,
og den leiken, den ville han sjå.
 
Fram på vetteren stundom han tenkte:
Giv eg var i eit varmare land!
Men når vårsol i bakkane blenkte,
fekk han hug til si heimlege strand.
 
Og når liene grønka som hagar,
når det laver av blomar på strå,
og når netter er ljose som dagar,
kan han ingen stad venare sjå.

Ivar Aasen

Mellan backar och berg utmed havet
haver norrmannen funnit sitt hem,
där han själv haver tomterna grävet
och satt själv sina hus uppå dem.

Han såg ut på de steniga stränder,
det var ingen som där hade byggt.
”Låt oss röja och bygga oss bygder
och så ägna mig röjplatsen tryggt.”

Han såg ut på det böljande havet,
det var ruskigt att segla utme’,
men där lekte mång fisk ner i djupet,
och den leken den ville han se.

Fram på vinteren stundom han tänkte:
om jag var i ett varmare land!
Men när vårsol i backarna blänkte
fick han hug till sin hemliga strand.

Och när liderna grönska som hagar,
när det dinglar av blommor på strå,
och när nätter är ljusa som dagar,
kan han ingenting vänare få.

Föregående inlägg

En kamp för flaggan

Nästa inlägg

GMM319: De första svenskarna var inte blåögda afrikaner

Ännu mer från Svegot

Du blir svensk utan krav

Du blir svensk utan krav

30 maj 2023

Hur var det med Life of Brian på teatern, skulle den PK-anpassas eller inte? Och de hungrande barnen, är de...

Hatet mot Gustav Vasa är hatet mot Sverige

Hatet mot Gustav Vasa är hatet mot Sverige

29 maj 2023

Edward Blom och Susanna Popova är bara två av de senaste exemplen på offentliga personer som attackerar Gustav Vasa. Men...

Champagnefredag?

Champagnefredag?

26 maj 2023

Det är fredag, vilket teoretiskt sett kan innebära champagne ifall Bilans pappa äntligen hållit sitt löfte till det svenska folket....

Om fängelse, straff och kriminalvård

Om fängelse, straff och kriminalvård

25 maj 2023

Vi har sett dokumentären om fängelseexperimentet “Little Scandinavia” och diskuterar fängelse, kriminalvård och hårdare straff. Är det Sveriges “slappa lagstiftning”...

Prenumerera
Logga in
Meddela om
guest
guest
0 Kommentarer
Inline Feedbacks
Visa alla kommentarer

Senaste poddarna

Du blir svensk utan krav
Dagens Svegot

Du blir svensk utan krav

30 maj 2023
Hatet mot Gustav Vasa är hatet mot Sverige
Dagens Svegot

Hatet mot Gustav Vasa är hatet mot Sverige

29 maj 2023
Champagnefredag?
Dagens Svegot

Champagnefredag?

26 maj 2023
Om fängelse, straff och kriminalvård
Dagens Svegot

Om fängelse, straff och kriminalvård

25 maj 2023
Den humorlösa vänstern
Dagens Svegot

Den humorlösa vänstern

24 maj 2023

Om Radio Svegot

Radio Svegot är ett mediaprojekt som drivs av den ideella föreningen Det fria Sverige. Arbetet finansieras via gåvor och stödprenumerationer.

Kontakt

SVEGOT-DFS Ideell förening

Västra långgatan 29
545 72 Älgarås
Telefon: 08-51 97 16 31

Inget resultat
Visa alla resultat
  • Podcasts
  • Video
  • Kontakta oss
  • Stödprenumeration
    • Mitt konto
    • Min stödprenumeration
    • Svegotmynt
      • Hur tjänar jag Svegotmynt?
      • Min Svegotplånbok
      • Byt mynt mot premier
  • Donera
  • Logga in
  • Merchandise
  • Logga in
  • Registrera
  • Varukorg

Välkommen tillbaka!

Logga in på ditt konto nedanför

Glömt lösenordet? Registrera

Skapa nytt konto!

Fyll i formuläret för att registrera dig

Alla fält måste fyllas i Logga in

Få ditt lösenord tillskickat dig

Vänligen ange din e-postadress eller användarnamn för att återställa lösenordet

Logga in
wpDiscuz
0
0
Vi vill veta vad du tycker! Lämna en kommentar!x
()
x
| Svara