Svårt att få nyanlända in i jordbruket

HÖNSHJÄRNOR. Något som alltid gör mig på gott humör är att köra bil genom ett somrigt Sverige. Åkrarna sträcker ut sig mil efter mil och mångkulturen gör sig inte det minsta påmind. Här arbetar lantbrukaren ostört tänker jag. Förvisso med moderna maskiner men fortfarande, som i så många hundra år, brukas den svenska jorden för att föda sin befolkning.[membership] Ut på landsbygden kommer aldrig mångkulturen att slå rot, tänker jag bakom ratten. Här ute, långt från storstädernas smuts och oväsen, råder fortfarande gammal sund främlingsfientlighet. Man släpper helst inte de man inte känner nära inpå sig om man kan undvika det. Och det kan man. Än så länge. Detta kan givetvis inte de makter som råder tillåta. "Nya svenskar" måste på något sätt övertygas att arbeta med jordbruk och det görs inte utan en hel det morötter, både för utlänningarna och för de bönder som behöver övertygas. Därför lanseras satsningen "Nya nätverk för jobb på landet" av Lantbrukarnas riksförbund (LRF), med stor ekonomisk uppbackning från Tillväxtverket. LRF lägger tre miljoner och Tillväxtverket, d.vs dina skattepengar, lägger inte mindre än tio miljoner kronor på satsningen. Vad erbjuds då? Satsningen går ut på att ge praktikplatser till "nya svenskar" och skall pågå mellan hösten 2018 och 2020. Målet är att minst 300 nyanlända skall ha fått praktik inom trägård, jord- och skogsbruk och att minst 25 företag skall ha rekryterat nya medarbetare. Man satsar även på att informera företagare om de "möjligheter" som finns i detta projekt, samt ger coaching och utvecklingsstöd till 300 företagare. Per Henningsson i Nybble är en av de som nappat på erbjudandet. Han har tagit in praktikanten Mohammed Ali Basha , en person som nyss var syrier men nu magiskt förvandlats till en "ny svensk". Han vill, genom att låta Basha praktisera på hans gård, hjälpa honom till en bra start i Sverige. — Jag tycker det är viktigt att ta emot nyanlända och hjälpa dem igång med ett arbete och ett bra liv i Sverige.

Basha själv tycker troligen att arbetet på gården går bra, även om språket är ett problem. — Jag mycket tycker om jobb, tyvärr(?). Jag jobbar kör traktor.

Projektledaren heter Mats Bergling och berättar att satsningen är till för att lösa problemet med arbetskraftsbrist på jordbruken. — De flesta av våra företag har svårt att hitta den arbetskraft som de vill ha när de vill expandera och växa. Djurhållning, röjning i skogen eller plantering. Sådant man gör med händer och kropp.

Smolk i bägaren Det låter kanske som en bra lösning, om man är lite vänsterbliven. Unga och arbetssugna män från städerna som kan hjälpa Sverige att rädda sin döende landsbygd. Svenska ungdomar är ju så lata och vill inte arbeta ändå. Men samarbetet går inte helt smärtfritt. Per Henningssson i Nybble berättar att det krävs en hel del nytänkande när man har en praktikant hela vägen från Syrien. — En får väl tänka i lite nya banor med mycket. Framförallt vara tydlig. Förklara väl. Språket är ju en utmaning, absolut.

Framtiden ser dock ljusare ut, eftersom Henningson har tänkt expandera. Utöver spannmål ska han börja med kycklinghållning, något som hans syriske praktikant har erfarenhet av. — Syria jag jobba kyckling och slaktare.

Henningsson tror att Basha kommer kunna lära honom "en hel del" när kycklingarna väl anländer. Att ha fått en praktikant med erfarenhet från djurhållning, eller jordbruk över huvud taget, är dock inte något som man kan förvänta sig. Precis som Mats Bergling förklarar så kommer de flesta så kallade flyktingar från städer och har lite, eller ingen erfarenhet alls från livet på landet. Ingen erfarenhet, och inget intresse av det, som det verkar. Men här gäller det verkligen för Sverige att visa upp sin finaste lantbruks-sida och locka ut dessa ur städerna. — Generellt så kommer nog många av de som har fått lämna allt för Sverige från urbana miljöer. Kunskap kan man ofta lära sig, och hitta vägar till att lära sig. Men viljan, den har man eller inte.

Intresset verkar som sagt lågt från invandrarna själva. — Det är ju så att de flesta kommer nog från länder där staden är framgång. Att söka sig ut till landsbygden när man ska starta om på nytt, det ser nog många som... Ja, man förstår inte att landsbygden är så bra som den är i Sverige. Det är en nöt. Man behöver nästan komma ut och möta människorna för att förstå.

Landsbygden är trygg Det finns ingen större anledning till oro. Jag, och du, kommer fortsättningsvis att tryggt kunna åka igenom Sverige och njuta av alla välordnade odlingar som kantar vägarna. Mångkulturen kommer inte lyckas slå rot. LRFs satsning, och de sammanlagt 13 miljoner kronorna, kunde vi lika gärna eldat upp. Då hade jag förvisso inte skrivit denna artikeln, så helt bortslösade skall vi inte se dem som. Flyktingar, invandrare, nysvenskar eller nyanlända, är nämligen som vi hört inte speciellt intresserade av att flytta ut på landet, långt ifrån allt det spännande som pågår i städerna. De har heller inte den erfarenhet eller intresse som krävs. Bonden Henningsson och kanske till och med projektledare Bergling kanske vill väl. Henningsson själv säger att det är spännande med nya utmaningar och nya kulturer. Kanske tycker han verkligen det. Men han är nog ett undantag. De allra flesta bönder vill inte släppa in någon utlänning, eller ens någon utsocknes, in i deras familjeföretag. Där gäller det att man kan lita på varandra 100%, något som blir svårt när man inte ens kan kommunicera ordentligt eller delar samma kultur. Därför anställer man helst vänner eller bekanta. Så man vet vad man får. Och detta kommer Sveriges bönder fortsätta med, även om staten nu häller morötter över dem. Och Henningson! Har du frågor om kycklingar så hör av dig till mig istället. [/membership] [membership level="0"][su_box title="Detta är en artikel från Svegot Plus"] Bli plusprenumerant och få tillgång till allt material som finns på Tidningen Svegot . Genom att teckna en prenumeration på Svegot Plus stödjer du Svegots viktiga arbete och ser till att vi kan fortsätta utvecklas. Prova Svegot Plus en vecka helt gratis! Ange rabattkoden "prova" i kassan så betalar du ingenting förrän efter sju (7) dagar. Självklart kan du avbryta din prenumeration tidigare om du inte önskar behålla den. [pmpro_levels] [/su_box] Redan prenumerant? Logga in! [wppb-login] [/membership]

Nivå	Pris
Plus (Månad)	SEK 99.00 per månad.	Välj
Plus (År)	SEK 995.00 per År.	Välj
Plus (Livstid)	SEK 9,995.00 nu.	Välj
Vän av Svegot	SEK 499.00 per månad.	Välj
Ej stödprenumerant	Gratis.	Välj