Stora felaktigheter bakom SKLs glädjerapport om svensk sjukvård

Svensk sjukvård är i topp och väntetiderna är kortare än vad man trott. Det var vad SKL kom fram till när man jämförde Sveriges sjukvård med andra länder. Det låter lite bra för att vara sant? Det beror på att det helt också är det.

SIFFERTRIX. I somras basunerade många medier ut den härliga nyheten om att Sveriges sjukvård, trots sitt något skamfilade rykte, faktiskt ligger i topp i en internationell jämförelse. Det var Sveriges kommuner och landsting (SKL) som kom med den glada nyheten.

Man har använt sig av 13 “kvalitetsindikatorer” för att jämföra Sverige med andra länder vid överlevnad efter hjärtinfarkt, stroke, bröstcancer. Man hade också tittat på andra saker, som spädbarnsdödlighet. Det verkar vettigt.

Mindre vettig verkar det, i alla fall för en lekman som undertecknad, att inkludera vaccination mot vanliga sjukdomar och det märkliga “potentiellt förlorade levnadsår”.

Nåja, det kanske är mindre viktigt när det visar sig att Sverige, ytterligare en gång, är bäst. Helt mot den uppfattning som jag tror jag delar med många: att den svenska sjukvården snarare befinner sig mer eller mindre fritt fall.

Väntetider

Nytt för årets undersökning är att väntetid innan man får vård fanns med. Något förvånande så kom Sverige på fjärde bästa plats av nio. Inte bäst. Inte sämst. Ganska lagom. Men även det troligen förvånande för många.

Även författarna till rapporten verkar något förvånande, då detta skiljer sig en hel del mot tidigare undersökningar.

“När de faktiska väntetiderna jämförs kommer Sverige således betydligt högre upp än i jämförelser som bygger på enkätdata.”

De faktiska väntetiderna är alltså kortare än vad man tidigare trott. Eller?

Kaos i siffrorna

Tidningen Sjukhusläkaren har granskat dessa siffror och kommit fram till att metodiken är, minst sagt, tveksam. När man räknar på väntetider har man exempelvis utgått från helt olika startdatum.

I Danmark och Norge har man räknat från och med när en remiss kommer in till specialistsjukvården. Alltså före första läkarbesöket, före proven och undersökningarna som föregår själva beslutet att operera.

I Finland räknar man från dagen då remissen börjat behandlas och patienten är uppsatt på väntelista.

I Sverige däremot börjar man räkna väntetiden först från den dag själva beslutet att operera tas, veckor, eller till och med månader senare i vårdprocessen. Att man räknat så här olika nämns inte i SKL-rapporten, utan siffrorna presenteras som jämförbara.

Flera länder som Sverige vanligtvis jämförs med, som Tyskland, Frankrike och Schweiz, har inte lämnat in väntetider till OECD och är därför inte med i listan. Dessa länder har enligt andra undersökningar väldigt korta väntetider till vården och hade de inkluderats hade Sverige kommit än längre ned.

Detta skulle givetvis kunna vara ett ärligt misstag. Läser man Sjukhusläkarens granskning av siffrorna ser man dock att detta bara är ett av flera misstag i jämförelsen. Och gemensamt för alla misstag verkar vara att de har gett Sverige en orättvis fördel när vi jämförs med andra länder.

Misstag, eller ytterligare en Sandviken-rapport?

Kommentarer

Vi ger dig skriften gratis!

Skriv upp dig på Det fria Sveriges nyhetsbrev så skickar vi dig vår visionsskrift som PDF helt gratis (värde 99 kronor). Skriften har redan lästs av tusentals svenskar och lägger grunden för en framtid för ett fritt svenskt folk.

Det lyckades - vänligen kolla din inkorg för bekräftelse och skriften!