Om Dagens Svegot

Inga produkter i varukorgen.

onsdag 4 oktober 2023
Dagens Svegot
  • Programarkiv
  • Stödprenumeration
    • Mitt konto
    • Min stödprenumeration
    • Svegotmynt
      • Hur tjänar jag Svegotmynt?
      • Min Svegotplånbok
      • Byt mynt mot premier
  • Donera
  • Logga in
  • Merchandise
  • Kontakta oss
Inget resultat
Visa alla resultat
Dagens Svegot
  • Programarkiv
  • Stödprenumeration
    • Mitt konto
    • Min stödprenumeration
    • Svegotmynt
      • Hur tjänar jag Svegotmynt?
      • Min Svegotplånbok
      • Byt mynt mot premier
  • Donera
  • Logga in
  • Merchandise
  • Kontakta oss
Inget resultat
Visa alla resultat
Dagens Svegot
Inget resultat
Visa alla resultat

Idag är det Mickelsmäss – en bortglömd högtid?

Dela på FacebookDela på TwitterDela på Telegram

INSÄNDARE. En av de viktigaste sakerna under bondesamhället var planering och förberedelser inför dels vintern, men även så att du återigen skulle kunna så när värmen åter finner tillbaka – därför var det av största vikt att veta när man skulle göra vad, och när det skulle vara klart, under året.

I det gamla bondesamhället delade man därför in året i räpparäkning, eller trettingräkning. Ett år bestod av fyra räppar vilka representerar de gamla årstiderna och brytpunkterna däremellan. Idag kallas dessa Vårfrudagen, Midsommardagen, Mickelsmäss och Juldagen. Var och en av dessa helger är omgärdade av sina egna traditioner, bruk, firanden, magiska vidunder och annat som under lång tid vuxit fram i den nordiska folktron.

Idag tänkte jag att vi tar oss en titt på Mickelsmäss och hur det gick till när den firades. Den stod trots allt på samma nivå som jul och midsommar gör för oss idag för bara några få generationer sedan. Det kan bli lite svävande då vissa traditioner och väsen kan vara mer lokalt bundna, så även med tiden, då datumen har flyttats runt några gånger under kulturskiften och rent praktiska anledningar – men det får ni ha överseende med.

Brytning mellan Höst- och Slaktmånad

I slutet på Höstmånaden, som september kallades förr, när skörden var bärgad, djuren inne från sommarbetet och årets slit till stora delar var över inträffade en idag nästan bortglömd högtid. Den var, om inte den största, åtminstone en av många den mest efterlängtade. Det var vid denna tidpunkt som tjänstefolket fick sin ”slankvecka”, eller semester som vi kallar det idag. De fick även möjlighet att säga upp sig och söka sitt öde på annan plats och det vis de själva önskade. Flickorna fick även återvända från sina fäbodar, vilket säkert var glädjande.

I samband med detta hölls stora marknader i byar och städer. Man åt, festade, dansade och firade att en stor del av årets hårda slit äntligen var över. Bönderna sålde sitt smör, smederna sin spik och fogden ville säkert ha sitt. Skafferierna var fulla – åtminstone ett tag.

Än idag finns det Mickelsmässmarknader runt om i landet som i en del fall har lång tradition bakom sig, medan en del har återuppstått på senare år. Det fanns även en rättslig aspekt då det var först nu det var tillåtet att lagsöka, dvs. anmäla ett brott, annars var det bara tillåtet vid svåra brott. Det var även nu det hade blivit så pass mörkt att stugorna kunde tända lyktor och ljus.

Det var en helg av spådom. Genom att läsa naturen kunde man även få en aning om framtiden. Gärna genom att studera den heliga eken, en status trädet har burit i nära nog hela Europa.  På en del kyrkogårdar finns det ekar som är äldre än kyrkan själv, varför man tror att de kan ha tillhört forna offerlundar. Om ekollonen var få, tomma och våta innebar det en mild vinter. Var det däremot rikligt innebar det att snön skulle falla tung.

Om stjärnorna syntes väl under natten kunde det betyda att vintern blir tidig, och om löven ej hade fallit ”före Mikaeli” skulle vintern bli svår för alla. Om man däremot iakttog vilket håll vinden blåste åt kunde man även ana sig till hur jaktlyckan skulle bli. Man kunde även lägga ut ett knippe halm, en så kallad halmviska, och om vinden tog halmen med sig innebar det att det skulle bli brist på foder till djuren.

Giftigt gräs och oknytt

Men dagarna innan firandet innebar även dessa en del jobb och händelser som idag kanske känns främmande.
En mycket viktig syssla var att få in allt boskap från sommarbetet, annars tog man en otroligt stor risk. Natten som följde blev gräset giftigt, i synnerhet för korna. Det kunde göra att djuren blev synska så att hästen förstod allt hårt arbete som väntade det följande året, något som kunde göra djuren svårhanterliga och illa till mods.
Men det fanns även en fara för att ”vinterdagg” skulle sätta sig i gräset, detta gjorde att djuren blev sjuka och fick en svår hosta.

När djuren skulle in skulle de först smyckas med blommor och grönt, precis som under midsommar. Det var viktigt att detta och allt annat skedde under största möjliga tystnad, tills djuren var inne. Vallhjonen fyllde igen deras bjällror med hö så att dessa skulle vara tysta. Även vallaren var tvungen att vara tyst, och samma regler gällde de man träffade på under arbetet. Om det lyckades och alla höll sig tysta, innebar det att boskapen skulle hålla sig lugna och fina när väl hungern sätter in under vintern. Om det blev en livad hemfärd kunde oknytt och annat sätta sig i ladugården.

Vapnet mot detta var att sopa längs väggarna med björk, al och gran. Man kunde även gå tre varv baklänges runt ladan, och därefter sparka i tröskeln, samtidigt som man ropar ”Här ska djävulen ut!”. Därefter tog man tre myror från olika stackar och blandade med kyrkogårdsmull till ladan, och sade ”Här ska mitt fä förökas som myrorna gör i stacken!” som ett sista skydd. Detta var givetvis utöver det sedvanliga skyddet av stål som man hängde ovanför alla fönstergluggar och dörröppningar. Om man var riktigt försiktig skulle man helst få det gjort redan tre dagar innan.

I södra delarna av landet var man orolig för att Havsfrun skulle ta sig upp på land med sitt boskap, detta för att ge dessa bete innan vintern. Även om hon sällan ville någon illa var det bäst att se upp, då det var starka och oberäkneliga krafter man hade att göra med.

Som ett litet avslut kan man inflika att så länge vi har sått och skördat här i kalla Norden har det givetvis funnits skördefester och riter som har avslutat sommarens slit.
Så idag är en bra dag att ägna dina förfäder en extra tanke, deras slit gjorde det möjligt för dig att leva idag. Förstör inte ditt arv – för det vidare!

J Högberg

Etiketter: Löpsedel
Föregående inlägg

Italien fortsätter att agera mot folkutbytet

Nästa inlägg

Inte jämställdhet att byta ut bokstaveringsalfabetet

Ännu mer från Svegot

Hillary Clinton varnar Europas ledare för flyktingpolitiken som förs

23 november 2018

Det är i en intervju med The Guardian som Hillary Clinton säger åt Europas ledare att de måste upphöra med...

Under gällande lag är muslimska böneutrop helt i sin ordning

23 november 2018

Ett antal boende kring moskén i Växjö, som tidigare i år beviljades tillstånd att sända ut böneutrop, överklagade tillståndet. Nu...

Svensken är i mycket dålig skick

21 november 2018

En ny undersökning visar att svensken är i skrämmande dålig form. Ursäkterna är många men det finns bara en enda...

MMS#72: Genushyllat skepp vs okänt objekt

21 november 2018

Ilska glädje och tacksamhet. Dagens avsnitt har precis allt man kan önska. Vi går via fusk på högskolan och "kritiska...

Prenumerera
Logga in
Meddela om
guest
guest
0 Kommentarer
Inline Feedbacks
Visa alla kommentarer

Senaste programmen

Skattepengar finansierar människosmuggling och klanernas kriminalitet
Dagens Svegot

Skattepengar finansierar människosmuggling och klanernas kriminalitet

3 oktober 2023

I dag har vi med oss dokumentärfilmaren, opinionsbildaren och författaren Jonas Nilsson i studion. Då talar vi bland annat om...

Läs mer

Nationell självrannsakan: Kan rörelsen ha med vem som helst?

Tal till nationen: Tuffe Uffe och militärstaten

Tysklands väg till förtryckarstat

Hur ofta tänker män på Romarriket?

Naiva politiker, sprängda hus och mördarbarn

Ett farväl till Bullerbyn: Åsa Eriksson avslöjar mer än hon tror

Gängkrig och skjutningar: Är det inte invandringens fel?

Kommunalt självstyre eller aktivistisk anarki?

Är det försent? Ska vi bara ge upp?

Sverige: Ett land i världen eller hela världen i ett land?

Skuggsamhället AB: Att bli rik på illegal invandring

Att förstöra ett land: Sveriges oundvikliga kollaps

Propaganda från UR rör upp känslor i Ungern

Kusingifte, klankrig och skjutningar: Så blev Sverige tredje världen

Om Dagens Svegot

Dagens Svegot är ett mediaprojekt som drivs av den ideella föreningen Det fria Sverige. Arbetet finansieras via gåvor och stödprenumerationer.

Kontakt

SVEGOT-DFS Ideell förening

Västra långgatan 29
545 72 Älgarås
Telefon: 08-51 97 16 31

Inget resultat
Visa alla resultat
  • Programarkiv
  • Stödprenumeration
    • Mitt konto
    • Min stödprenumeration
    • Svegotmynt
      • Hur tjänar jag Svegotmynt?
      • Min Svegotplånbok
      • Byt mynt mot premier
  • Donera
  • Logga in
  • Merchandise
  • Kontakta oss
  • Logga in
  • Registrera
  • Varukorg

Välkommen tillbaka!

Logga in på ditt konto nedanför

Glömt lösenordet? Registrera

Skapa nytt konto!

Fyll i formuläret för att registrera dig

Alla fält måste fyllas i Logga in

Få ditt lösenord tillskickat dig

Vänligen ange din e-postadress eller användarnamn för att återställa lösenordet

Logga in
wpDiscuz
0
0
Vi vill veta vad du tycker! Lämna en kommentar!x
()
x
| Svara