Tjeckien säger nej till ensamkommande barn

NEJ. INTE. IN. Andrej Babiš, premiärminister i Tjeckien, delar inte svenska politikers vurm för en gränslös värld där främmande kulturer tillåts slå rot i landet på det egna folkets bekostnad. Tvärtom.

Han har upprepade gånger sagt att Tjeckien inte tänker ta emot “en enda flykting”, något som upprört bland annat EU.

Nu kräver oppositionen och medlemmar ur Europaparlamentet att Tjeckien skall ta emot 50 “ensamkommande barn”. Det borde väl ändå Babiš kunna tänka sig att gå med på?

Svaret är fortfarande nej, för varför skall Tjeckien bry sig om andra länders föräldralösa, när de har sina egna?

— Varför skulle vi ta emot dem? Vi har föräldralösa barn även i Tjeckien som behöver hjälp. Jag började med politik främst för att jag vill hjälpa tjeckiska medborgare. Varför skall vi ta hand om syriska föräldralösa?

Och på tal om det, fortsätter han. Varför verkar det som endast barn från Syrien räknas?

— Och när vi ändå är inne på ämnet, varför nämner ingen kriget i Ukraina? Finns det inte föräldralösa där? Så varför skall vi bara bry oss om syrier?

Även om landets gränser är betydligt tätare än exempelvis Sveriges, hoppas premiärministern att snart förbättra säkerheten ytterligare. Till jul siktar han på att lägga fram förslag för ökad kontroll av den lagliga immigrationen och mer resurser skall läggas på att förhindra människosmuggling och låtsasäktenskap. Det ska även bli lättare att deportera kriminella utlänningar.

Oppositionen testar ny taktik

Michaela Šojdrová, medlem i Europaparlamentet och tjeckisk oppositionspolitiker, är kvinnan bakom kampanjen för att ta emot de utländska barnen. Efter att ha besökt flyktingläger i Grekland svor hon på att göra allt i sin makt för att de syriska barnen skall få komma till Tjeckien. Eftersom hon inte fått de svar hon önskar har hon nu en annan taktik. Hon vill prata med fruarna till de högsta ledarna i Tjeckien eftersom “kvinnor har högre förståelse”.

Hon tror även att hela världen kommer skratta åt landet och dess strikta migrationspolitik om det inte blir förändringar.

— Om vi bara säger “nej, vi skall inte ta emot en enda flykting” varje gång någon ber som hjälp med flykingkrisen, kommer hela Europa och hela världen skratta åt oss.