Gustav Kasselstrand: Pinsamt att Sverige behöver förlita sig på andra länder för att släcka bränder

SKOGSBRÄNDER. Några av alla de svenskar som hörsammat uppmaningen att hjälpa till i kampen mot skogsbränderna är Gustav Kasselstrand , William Hahne och Viktor Södermark , alla från Alternativ för Sveriges partistyrelse. Tidningen Svegot kontaktade Gustav Kasselstrand för att höra hur situationen är för dem som arbetar som frivilliga. Var befinner du dig, Gustav? — Vi befinner oss på väg tillbaka till Stockholm efter att ha hjälpt till i släckningsarbetet i Pålgård. Nu åker vi söderut och är ganska nära Ljusdal och även här är det mycket rök i luften.

Hur har arbetet varit? Är folk smutsiga, är man nära branden eller hur fungerar det? — Vi anmälde oss i början på veckan via MSB och frågade om det fanns något man kunde hjälpa till med och det fanns det. Vi åkte 50 mil från Stockholm tidigt i går morse och klockan 12 inställde vi oss.

— Det vi gjorde var att gå ut till det eldhärjade området som visserligen inte brinner längre, men det behövs en del eftersläckning både i området som brunnit och det som ligger intill. Man vattnar preventivt. Detta var en frivilliginsats som organiserades tillsammans med kommunen och MSB.[membership]

Eftersläckning i praktiken Hur fungerar eftersläckningsarbetet i praktiken? — Det ligger olika slangar i området och man ser till att ha bemanning på dessa. Sedan rör man sig fram och tillbaka där det behövs och se till att vattna precis intill det eldhärjade området för att elden inte ska sprida sig.

— Det har varit relativt lugnt och vi har inte stått nära någon eld, det har inte varit någon fara för vår säkerhet. Men man märker att det har brunnit mycket, det är ett väldigt stort område som brunnit. Det doftar rök och sot. Man förstår vilken stor insats det har varit och när man tänker på att det brinner i hela landet förstår man att det är stora projekt och stora insatser som verkligen kräver att såväl myndigheter som frivilligorganisationer och medborgare hjälper till för att släcka bränderna.

– Det är inte bara bara släckningsarbetet utan mycket annan som måste fungera. Där märker man att civilsamhället är starkt! Det är många som hjälper till och kommer med proviant och på alla möjliga sätt vill vara delaktiga. Man får en väldigt stark folkgemenskap när man kommer hit. Det blir även ett positivt minne – när vi möter olika kriser då prövas civilsamhället som allra mest och där ser vi att civilsamhället fortfarande är starkt i Sverige.

Har det varit välorganiserat? — Ja, det går såklart att organisera ännu bättre, men man kan inte förvänta sig att det ska fungera till 100 procent när civilsamhället organiserar. Här får man jobba med en ad-hoc-lösning . Det finns ingen manual eller standard utan det hänger helt på hur enskilda individer bidrar. Den insatsen som vi varit på var inte detaljplanerad i förväg. Tänker man på det haveri som vi sett från många myndigheter och politiker så har man en mycket större anledning att kritisera att det inte funnits en plan för att hantera detta efter de stora bränderna 2014. MSB borde ha en tydlig plan för hur man gör om det börjar brinna på många ställen samtidigt. Det verkar de inte ha och nu är de beroende av civilsamhället.

Den humanitära stormakten brinner Kasselstrand uttrycker stor frustration över att det inte verkar finnas någon planering från statens sida. Det brann mycket även sommaren 2014: — Det är pinsamt att Sverige behöver förlita sig på andra länder för att släcka våra egna bränder. Vi står där med mössan i hand och jag tycker det är pinsamt för Sverige att vi inte har de resurserna i vårt eget land. Vi hävdar att vi är en humanitär stormakt men vi är inte så humanitära att vi kan rädda vår egen befolkning från brand.

— Det är klart att det är bra att vi får hjälp nu men vill vi verkligen vara beroende av andra länder? Om det brinner på fler ställen i Europa är det ju möjligt att vi inte kan få den hjälpen. Men det är egentligen inget att klaga på eftersom vi själva har avvecklat vår brandbekämpningsförmåga.

— Vi har ju en myndighet, MSB, som inte alls tycks se detta som ett problem egentligen. Man satsade 10 miljoner på genusfrågor förra året men att köpa in flygplan som i det stora sammanhanget inte kostar speciellt mycket pengar gör man inte. Ställer man det mot storheter som bistånd, kostnaden för invandring eller EU-avgiften är det inte mycket pengar.

— Vi får inte heller glömma att till syvende och sist så är det människors hus som brinner upp. Hade vi haft bättre brandbekämpning hade dessa kunnat räddas.

— Det är inte bara hus som brinner utan minnen och stora delar av deras liv som brinner upp. Det är personliga tragedier och vissa kommer aldrig hämta sig. Visst, skogen brinner och det är allvarligt men människor tvingas fly för sina liv.

Har du möjlighet att hjälpa till? Gå till www.krisinformation.se för mer information. [smart_track_player url="http://media.motgift.nu/nyhetssvepet/2018/Intervju_Kasselstrand_Brand.mp3" title="Gustav Kasselstrand om skogsbränderna" artist="Svegot intervjuar" background="default" social_twitter="false" social_facebook="false" social_gplus="false" ] [/membership] [membership level="0"] Du behöver ha Svegot Plus för att läsa hela den här artikeln. Just nu kan du få första månaden för halva priset! Använd rabattkoden frimedia .