Allvarliga brister i språket inom äldreomsorgen

OMSORGSKRIS. Äldreomsorgen är, som så mycket annat i Sverige, i kris. Bristen på personal gör att många anställda pratar mycket dålig, eller nästan ingen, svenska. Att låta människor som inte kan språket ta hand om gamla, sjuka och förvirrade människor har givetvis lett till en hel del allvarliga incidenter.

• En äldre man ramlar och slår i huvudet. Han blir liggande och larmar hemtjänsten men ingen kommer. Han blir liggande och det är först när nattpersonalen går på sitt skift som han får hjälp. En vikarie hade inte förstått vilken telefon som är larmtelefonen. Trots att även chefen ringt vikarien och försökt förklara förstod denne inte. I stället åkte vikarien hem. Mannen som ramlat åt blodförtunnande medicin och det hade kunnat sluta illa. Vikarien hade redan tidigare på kvällen missat ett larm på grund av språkförbistring.
• En brukare blir lämnad på en altan i flera timmar, ensam. På grund av sin dåliga svenska förstod inte timvikarien att brukaren ville komma in .
• På äldreboendet Elgströmska i Örebro framkom att de äldre misskötts på flera sätt. Personalen talar så dålig svenska att det är mycket svårt att kommunicera med dem. Arbetsgivaren kunde helt enkelt inte ge instruktioner. Förslag på kompetensutveckling framfördes, men eftersom deras svenska var så dålig var det inte troligt att de kan ta till sig utbildningen.
• Personal som inte vågar ringa 112 vid nödfall eftersom det är rädda att inte kunna göra sig förstådda.
• En manlig vårdare går in till en kvinnlig brukare. Han säger ett ord: ”Duscha”. Sedan bär han in henne i duschen och börjar klä av henne.

Det är tidningen Kommunalarbetaren som granskat språkproblemen inom hemtjänsten och det är givetvis mycket upprörande när man föreställer sig vilken vård, eller brist på sådan, våra äldre utsätts för.

Man kanske tror att detta bryter mot någon lag eller regel, men så är inte fallet. Hur språkkunnig personalen ska vara är helt upp till kommunerna, även om Socialstyrelsen har rekommendationer. Personal inom äldreomsorgen ska ha ”förmåga att förstå, tala, läsa och skriva svenska”. En sådan självklarhet att den inte ens borde behöva skrivas ut, kan man tycka.

Kraven följs inte

Ändå går inte detta självklara krav att följa, även om försök görs. På vissa håll erbjuder man undervisning i svenska, i vissa fall på betald arbetstid, men det går trögt.

Du behöver ha Svegot Plus för att läsa hela den här artikeln. Just nu kan du få första månaden för halva priset! Använd rabattkoden frimedia. 

SKAFFA SVEGOT PLUS NU