Socialdemokratiska regeringar har en självbild av att vara bäst på att ”skapa arbeten” och sänka arbetslösheten. Säkert är det många som fortfarande tror att detta är sossarnas paradgren och därför fortsätter rösta på partiet. Men det är hög tid att tänka om.
När regeringen Löfven tillträdde 2014 hade Sverige 7,8 procents arbetslöshet i åldern 15-74 år, och låg på plats 12 i EU-ligan om lägst arbetslöshet. Fyra år senare har arbetslösheten visserligen sjunkit till 6,5 procent, men eftersom den sjunkit betydligt mer i andra länder har Sverige halkat ner till plats 17 av 28.
Allra lägst arbetslöshet hittar man i de så kallade Visegradländerna, som vägrar ta emot muslimsk massinvandring. Topplaceringen går till Tjeckien (som till Bryssels stora besvikelse nyligen valde om sin EU- och invandringskritiske president Zeman), med bara 2,4 procents arbetslöshet. Ungern har gått från plats 10 till 4, och Polen har klättrat från 13 till 9.
Massinvandring skapar massarbetslöshet
Att hålla sitt land fritt från muslimsk massinvandring är uppenbarligen bra för regeringar som vill att deras folk ska slippa gå arbetslösa. Att däremot som Sverige öppna gränserna för människor som i de flesta fall saknar såväl utbildning som grundläggande IQ för att klara de högkvalificerade jobben i vårt land, är inte smart. Å andra sidan måste man vara smart för att inse sambandet mellan IQ och framgång, på arbetsmarknaden såväl som i livets övriga områden.
De åtgärder S-regeringen har prövat för att få ut låg-IQ-invandrarna på den svenska arbetsmarknaden är inte imponerande. Trainee-jobben blev en flopp och drogs in förra året. När Arbetsförmedlingen i december 2017 räknade ut hur många som fått jobb via snabbspåren (som är en kombination av yrkessvenska, praktik, validering, kompletteringsutbildningar och yrkeskompetensbedömning) kom man fram till att av de 833 personer som började snabbspår för knappt två år sedan hade 390 personer fått jobb. 390 personer …
De ”enkla jobb” regeringen letar efter med ljus och lykta är raka motsatsen till vad Sverige behöver. I Östeuropa och Asien satsar man på duktiga människor som kan skapa nya företag, som i sin tur kan behöva anställa en del personer för att utföra enkla arbeten. Att låta ministrar sitta och fundera ut vilka jobb, sedan decennier utfasade, som ska återinföras är rena idiotin. Om Löfven får fortsätta styra Sverige parkerar vi snart på jumboplatsen i arbetslöshetsligan.
Regeringens lösning: Lokala jobbspår
Nyligen ställde den moderata riksdagsledamoten Sofia Fölster en skriftlig fråga till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Frågan löd:
”Hur avser ministern att säkerställa att Sverige når sitt mål om lägst arbetslöshet inom EU till 2020?”
Svaret bestod (förutom snömos om hur duktiga hon och de övriga i regeringen är som trots massinvandringen lyckats få ner arbetslösheten), av följande oroväckande formulering:
”Vidare satsar regeringen på åtgärder för att fortsätta skapa ett hållbart mottagande och en effektiv etablering av nyanlända. Lokala jobbspår utvecklas i mer än 200 kommuner, ett nytt regelverk har införts för Arbetsförmedlingens arbete med etablering och en utbildningsplikt har satts på plats.”
Lokala jobbspår? Arbetsförmedlingarna ska alltså lägga ner ännu mer tid på att få ut muslimska kvinnor på apotek, ge utlänningar gratis körkort för buss, anställa lärare som inte talar svenska och därmed tränga ut ännu fler svenskar?
Det enda vettiga vore förstås att förmå så många som möjligt av de ”nyanlända” att återvända till sina hemländer. Det hade i ett slag nästan raderat ut den svenska arbetslösheten.
Se denna viktiga intervju med biträdande professorn i psykologi Russell Warne, om hur IQ påverkar oss gällande hälsa, utbildning, arbete och socioekonomisk status.
Diskussion om den här artikeln