INSÄNDARE. Man kan berätta hur mycket som helst om Färdtjänsten i Stockholms län och hur den fungerar, men först lite bakgrundsfakta.
Färdtjänsten drivs av landstinget och den politiska nämnd som styr heter Trafiknämndens färdtjänstutskott. Kommunerna ger beslutsunderlag för dem som söker färdtjänst och Färdtjänstutskottet fattar sedan de formella besluten. Antalet resor per månad är åtta. Man kan få extra tilldelning för arbete och studier på högskola samt om man har föreningsuppdrag. Dessa resor måste man ansöka om separat.
Två taxibolag har efter upphandling fått uppdraget att köra färdtjänst i Stockholm – Taxi Kurir och Sverigetaxi som har samma ägare. De lade lägsta buden medan Taxi Stockholm lade ett för högt bud, vilket beror på att Taxi Stockholm har högre krav på sina förare. Deras förare hittar för det mesta och är serviceinriktade gentemot kunderna. Vi anlitar dem ibland när vi ska resa en kortare sträcka, eftersom det känns tryggare. Det blir lite dyrare, men ibland får man ta det.
Lata och likgiltiga förare
När man ska gå in i en taxi, slås man ofta av hur lata och likgiltiga förarna är. De går inte ur bilen, utan sitter som fastklistrade i sätet och stirrar rakt framför sig och säger kanske ett slött “hej”. Vissa gånger tar det minst fem minuter innan föraren lyckas skriva in destinationsadressen i sin GPS. En del har uppenbara svårigheter med alfabetet och klarar inte av att läsa vad det står på köruppdraget. Ofta får man frågan var adressen ligger, och jag känner till en person som har fick höra: “Du pekar, jag kör!” Personen i fråga är helt blind. En del förare verkar inte förstå vilka färdtjänsten är till för.
Vid ett par tillfällen har jag varit med om att förare som knappt har kunnat svenska inte har hittat till adresser på Södermalm, utan har kört runt mellan city och Södermalm ett antal gånger utan att hamna rätt. Den ena gången var när jag själv skulle till mitt arbete i Huddinge.
Föraren blängde ilsket på mig
Körningen var samplanerad via en adress på Medborgarplatsen. Föraren körde åtskilliga varv mellan city och Södermalm. In och ut ur samma tunnlar flera gånger. Till slut sa jag till honom att han måste be om hjälp i växeln om han inte klarade sig själv. Då blängde han ilsket på mig. Han försökte nog få hjälp, men det gick inte så bra, men till slut hamnade han nästan rätt. Den blinde medpassageraren fick själv krångla sig fram till rätt adress. Jag blev kraftigt försenad och taxameterbeloppet slutade på en bra bit över tusenlappen.
En annan liknande händelse inträffade förra sommaren. Jag och min man skulle ut och äta på en restaurang på Södermalm med en god vän. Föraren lyckades inte ens att hitta till Södermalm. Kunskaperna i det svenska språket var minst sagt bristfälliga. Han körde rundor, ner i Söderledstunneln och sedan åt andra hållet igen. Detta fortgick säkert i en halvtimme och till slut bestämde vi oss för att gå ur bilen vid Sheraton Hotell. Den byggnaden känner jag igen. Min man begärde tillbaka sitt färdtjänstkort och chauffören blev aggressiv och skällde på honom på sitt eget språk, men min man fick tillbaka kortet till slut. Vi ringde Taxi Stockholm för att få en kontantbil och den kom ögonblickligen. Räkningen fick Färdtjänsten betala.
En gammal dam blev utslängd ur taxin
Andra saker som har hänt, som vi har hört talas om, är en gammal dam som blev utslängd ur bilen eftersom hon hade synpunkter på vägvalet. En gång blev min man hotad med att kastas ut ur bilen när han tyckte att radion var för högt på.
Detta var ett axplock av incidenter som har uppstått. Man skulle nästan kunna skriva en bok om allt man har själv och andra har varit med om. När man ska åka någonstans är man ofta orolig och undrar hur det ska gå. Kommer man fram till rätt adress eller inte? Det är inte helt ovanligt att folk blir avsläppta på helt fel adress, vilket kan bli förödande om man inte ser. En del förare kör som galningar och vi har varit med om några krockar. Som tur var blev det inga allvarligare skador.
Ann-Christin Bragason
