Islamolog: Muslimska böneutrop kan tolkas som hot

Växjömoskéns begäran om att få utöva böneutrop har utlöst en hetsig debatt i Sverige. Förespråkarna hänvisar till religionsfrihet och jämför med kyrkklockor – dessa argument har dock redan prövats och sågats av världsledande islamexperter, som menar att utropen är så mycket mer än bara en kallelse till bön.

– Böneutropet förmedlar budskapet att icke-troende gör fel, och varnar för att ”det finns ingen makt eller styrka utom den som kommer från Allah”. Det sistnämnda kan lätt tolkas som en hotelse, sa professor emeritus i islamologi Hans Jansen till Dispatch International 2013.

Det var i samband med att Fittjamoskén som första moské i Sverige sökte (och sedermera fick) tillstånd för böneutrop, som undertecknad intervjuade den ansedde professorn. Jansen var av den bestämda uppfattningen att vi inte bör tillåta böneutrop i Västvärlden, och att vi måste begripa vilka fundamentala skillnader som finns mellan kristendom och islam. Han menade att vår “tolerans” är både missriktad och kontraproduktiv:

– Om muslimerna vill ha full religionsfrihet i Västvärlden, bör de ge de kristna i muslimska länder samma rätt. I samma ögonblick vi hör kyrkklockor ringa i ett muslimskt land, anser jag att vi bör tillåta böneutrop i Väst.

Hans Jansen fick medhåll av en annan kunnig islamexpert, den före detta shariajuristen Sam Solomon, som betonade att islam inte gör någon skillnad på det sekulära och det religiösa:

– Inom islam har alla religiösa doktriner en politisk tillämpning och innebörd. Islam är ett allomfattande system, det är inte bara tro och religion så som vi uppfattar det i Väst. Det omfattar politik, religion, utbildning, lagstiftning, juridik, ekonomi och militärmakt, klätt i religiös terminologi. Med tanke på det är böneutropet, adhan, mycket mer än bara en trosyttring.

Så sa Solomon till mig. Vidare pekade han på att adhan har en allvarlig politisk innebörd – islams absoluta överlägsenhet över alla andra religioner och politiska system.

– Adhan är en del av en islamisk deklaration av en slutgiltig sanning, som innebär att alla andra religioner och politiska system är falska, även demokrati. Därför kan böneutropet inte betraktas som en religiös rättighet, eftersom det ogiltigförklarar systemet som tillåter det, säger Sam Solomon.

Tomas Samuel, före detta imam som i likhet med Sam Solomon har konverterat till kristendomen, utvecklar detta resonemang ytterligare i tidningen Dagen. Samuel skriver:

“Böneutropet ska proklamera islam över en stad. Denna innebörd i böneutropet återfinns i kommentaren till ”Umdat Al-Ahkam” som är en av de viktigaste böckerna för islamisk juridik (fiqh). I den kan vi läsa under kapitlet för böneutrop ”Adhan”. Jag citerar: ”Adhan är en mycket viktig ritual i religionsutövningen av islam, man kan likna det vid den muslimska flaggan och utropet visar att folket i staden är muslimer. Det är också viktigt för proklamationen av Allahs ord och på så sätt manifestera Allahs religion (islam). Böneutropet inleds med ”takbir” genom att proklamera ”Allaho akbar” för att visa att Allah är den störste och att allting och alla, utom Allah i islam, ska böja sig. Det islamiska vittnesbördet är den andra satsen i böneutropet (Det finns ingen Gud utom Allah och Muhammed är hans sändebud). Detta bekräftar islam och proklamerar det (islam) över landet.”

Såväl Tomas Samuel som den liberala riksdagskvinnan Gulan Avci uttrycker oro för att tillstånd för böneutrop kan vara en knappnål som slutar med en silverskål.

– Jag som liberal tycker inte om generella förbud. Men vi måste ställa oss frågan, om det handlar om en gång i veckan, vad leder det oss till sen? Därför i de länder där det finns böneutrop är det fem gånger om dagen, säger Avci till Ekot.

FOTNOT: 27 mars ska miljö- och hälsoskyddsnämnden i Växjö ta upp frågan om huruvida böneutrop ska tillåtas i stadens moské. Därefter ska polisen göra en tillståndsprövning.