“Svensk skola ska vara en plats där barn och unga med olika bakgrund möts. Att elever med olika erfarenheter lär sig att samarbeta bygger sammanhållning och motverkar splittring. Att skilja elever åt utifrån religion eller kön är inte förenligt med den svenska modellen”, skriver Socialdemokraterna, med udden uppenbarligen riktad mot muslimska friskolor som gör just så.
Sverigedemokraterna avfärdar det socialdemokratiska utspelet och i ett pressmeddelande skriver man bland annat:
– Att förbjuda väl fungerande skolor för att några få inte sköter sig, och inte följer att utbildningen skall grundas på icke konfessionell grund samt västerländska kristna värderingar, är ett skämt.
Sverigedemokraterna påpekar också att många “av Sveriges religiösa friskolor befinner sig dock i topp 100 av skolor när det kommer till betyg och hur de lyckas i de nationella proven.”
Judar undantas
S har tidigare ett kongressbeslut som går ut på att alla religiösa inslag i skolan ska förbjudas och detta vallöfte går i linje med det. Men en grupp i samhället kommer inte att drabbas. Judarna. Medan kristna friskolor kommer att omvandlas till vanliga skolor kommer judiska skolor att skyddas. Något som verkar helt oproblematiskt för civilminister Ardalan Shekarabi (S) som säger till Aftonbladet:
– Det finns särskilda regler för de minoriteter vi har i Sverige. Den judiska minoriteten skyddas i den lagstiftningen och det innebär att de kommer att kunna behålla sin struktur med särskilda utbildningar.
Inte heller kunskapslyfts- och gymnasieminister Anna Ekström ser något hinder mot judiska skolor.
Inte bara muslimska skolor segregerande
Många menar att utspelet handlar om muslimska friskolor. Men civilministern menar att så inte är fallet. Problemet är religiösa skolor – som inte är judiska då.
För enligt Shekarabi är kristna friskolor också segregerande. Tidningen Dagen försökte få ministern att förklara sig:
“Varför ska religiösa friskolor som fungerar bra stängas?
– För vi vill inte ha segregation i den svenska skolan.
Men om de inte är segregerade?
– Hur skulle en religiös friskola inte kunna vara segregerad, frågar ministern tillbaka.
Det finns flera religiösa friskolor som vi på tidningen Dagen pratat med. De har elever från olika samhällsklasser och olika etnisk bakgrund och tro. Varför ska dessa skolor stängas?
– Vår bedömning är att de religiösa friskolorna hamnar i konflikt med de ambitioner som Sverige bör ha på skolområdet. Vi ska ha en skola som bryter segregationen.
Är det inte bara muslimska skolor som ni pratar om?
– Nej, det är lika mycket andra religiösa friskolor.
Har du något exempel?
– Jag har själv varit engagerad i frågan om religiösa friskolor som finns i Uppsala, som inte är muslimska.
Du menar Livets ord?
– Ja.”
I grunden menar han dock att det är ett principiellt beslut och säger till Dagen:
– Vår bedömning är att det inte finns plats för religiösa friskolor. Det här handlar om ett principiellt ställningstagande.
Kristna friskolor ofta en fristad för svenska elever
Många svenskar placerar sina barn i just kristna friskolor, även om de själva inte är kristna. Man gör så för att de, till skillnad från kommunala skolor menar man, satsar mer på uppförande och disciplin – ordning och reda helt enkelt – än kommunala skolor.
I de kristna friskolorna slipper man också problemen som uppstår då muslimska elever, ofta med väsensskilda uppfattningar, tar mer och mer plats. Om socialdemokraterna får som de vill kommer det inte att finnas några alternativ längre – utom för judarna förstås.
Diskussion om den här artikeln