Sharia-domen i Solna kan vara en skänk från ovan

Det var redan 19 februari som Solna tingsrätt avkunnade den dom som Aftonbladet i går drog fram i ljuset. Rådmannen Lena Klintefall och nämndemannen Alexandra Bosnjakovic ville fälla mannen för misshandel medan C-muslimerna Ebtisam Aldebe och Hasan Fransson ville fria. Eftersom domaren inte har utslagsröst blev det 2-2 och då är regeln att man hellre ska fria än fälla.

När jag läser domen slås jag av två tankar:

Den första är att jag aldrig någonsin har läst en sådan stollig dom. Jag har läst hundratals och åter hundratals domar under mina många år som journalist, och många gånger blivit upprörd över hur lättvändigt män döms enbart för att en kvinna påstår att han gjort henne illa.

Men aldrig har jag läst en dom där mannen frias med argument som att han är från en bättre familj, att kvinnan inte grät och att det är vanligt att kvinnor ljuger om misshandel för att få lägenheter. Även om jag tycker det är fel att domstolar slentrianmässigt ställer sig på gråtande kvinnors sida, så är det ännu mer bisarrt att kräva att kvinnor ska gråta för att bli trodda. Det råder ingen tvekan om att de båda C-muslimerna har följt sharia där det krävs två kvinnors vittnesmål för att nå upp till en mans.

Den andra tanken som slår mig är hur hemskt det måste ha känts för rådmannen Lena Klintefall att tvingas sätta sitt namn under denna dom? Hon som svensk jurist måste ju få blodstörtning av de formuleringar som den vinnande sidan krävde att domen skulle bestå av. Visserligen skriver hon och nämndemannen Alexandra Bosnjakovic en klar och tydlig skiljaktig mening, men det är trots allt Lena Klintefall som skrivit under sharia-domen.

Så slås jag av en tredje tanke: Lena Klintefall kanske uppmuntrade Ebtisam Aldebe och Hasan Fransson att uttrycka sig just så islamiskt som de gör – för att få uppmärksamhet kring hur svenska domstolar blivit infiltrerade av sharia-domare? Kanske hoppades hon att just den här stormen vi nu ser skulle bryta ut och leda till en livsnödvändig debatt om huruvida muslimer alls ska få sitta som nämndemän i svenska domstolar. Ebtisam Aldebe har ju tidigare suttit nämndeman i Migrationsdomstolen och sagt ja till muslimer och nej till kristna. Att hon främjar sin egen grupp råder det ingen tvekan om – frågan är ju varför Centerpartiet i så många år placerat denna trojanska häst på viktiga positioner. Är det för att Annie Lööf egentligen vill införa sharia-lagar i Sverige och därför fyller partiet med muslimer? Eller är hon så fruktansvärt okunnig om islam att hon inte begriper att sharia är det absolut viktigaste inom denna totalitära ideologi, där det alltså råder förbud mot människostiftade lagar och en fullständig underkastelse inför de lagar man påstår att Allah sände ner till människorna genom profeten Muhammed?

Båda alternativen är lika otäcka.

Ebtisam Aldebe och hennes make Machmoud Aldebe har under många år varit aktiva i Centern och öppet drivit frågor om att muslimer i Sverige ska slippa följa svenska lagar och i stället dömas enligt sharia, i frågor som rör exempelvis skilsmässa och arv. Det kommer givetvis inte som någon överraskning för Annie Lööf eller någon annan i C-toppen.

Om domaren Lena Klintefall ”lurade” C-muslimerna att skriva rakt ut varför de bortser från bevis och bara väljer att tro mer på en man än en kvinna, och kanske dessutom såg till att Aftonbladet tipsades om domen, då har hon gjort en fantastisk insats för Sverige. Den debatt om faran med islam och islamiseringen som jag så länge efterlyst, kanske äntligen kommer nu – och dessutom under ett valår där väljarna har möjlighet att straffa ut de två värsta islam-partierna Miljöpartiet och Centerpartiet ur riksdagen.

På så sätt är domen faktiskt en skänk från ovan.