Allt är väl egentligen frid och fröjd, tills man tar en närmare titt på gästlistan. Listan som följer ett närmast strikt mönster.
En folkkär och ofarlig personlighet som alla gillar. Sen har vi offret för det patriarkala och rasistiska Sverige. Sist men inte minst politikern, eller den högst politiskt färgade kändisen.
Precis som väntat har gästlistan en stark slagsida politiskt eller vad sägs om Stina Wollter, Gudrun Schyman, Alexander Bard, Alex Schulman och Alice Bah Kuhnke?
Tittar vi på sammansättningen är minoritetsgrupperna extremt överrepresenterade. Hela sju av programmets 18 gäster är antingen utlänningar eller har en avvikande sexuell läggning.
Vad ska sägas om innehållet då? Ja, det är ju mysigt och ganska intetsägande. Det är mötet med människorna som är behållningen. Vilket antagligen är precis vad som är meningen med en TV4-produktion. Att normalisera liberal, svenskfientlig politik. Att få tittaren att identifiera sig och känna sig bekväm med personer som står för en riktigt extrem politik.
Var det detta alla konservativa och marknadsliberaler ville ha när det svenska medielandskapet avreglerades under 1980- och 90-talen? Oavsett vad som önskades, så var det detta ni fick: TV4, en kulturmarxistisk propagandamaskin.
Årets gästlista
Program 1: Nano Omar, Börje Salming och Stina Wollter
Program 2: Gudrun Schyman, Samir Badran och Kalle Moreaus
Program 3: Alexander Bard, Johan Rabaeus och Shima Niavarani
Program 4: Pia Johansson, Alex Schulman, Mark Levengood
Program 5: Alice Bah, Plura Johnsson, Petter Alexis Askergren
Program 6: Måns Zelmerlöw, Jonas Björkman och Bahar Pars
